40 år senare

Jag vet att det redan är måndag, men i mig bor ännu helgen som flytt. När jag gjorde audition till Brommaskolans Musiklinje så var det för övrigt den första gången jag flög!!! Och efter det att jag kom in (tack gode Gud) så fick jag musicera med detta fantastiska gäng som är så grymt musikaliska. En sida av mig tänker att vi på dessa 40 år knappt åldrats alls. MEN då jag skärskådar dessa två ihopklippta bilderna så ser jag ju att saker visst ändrats. Lite grand. Typ. Cello-Roy hade dött och två av tjejerna kunde inte komma loss, men annars så kom ju resten.

Det stora återträffen

Nu undrar ni FÖRSTÅS hur det gick igår, hur det kändes att möta sina klasskamrater som man inte sett på 40 år? Det var UNDERBART. Det hela öppnade upp med kaffe och kaka och en av våra (nu gamla) lärare kom för att hälsa på. Efter kramar och skratt så var det dags för sång. Vi försökte minnas stämmor vi sjungit förut och konstigt nog så satt takterna i rätt bra!

Vår lärare åkte hem och vi blev därefter serverade en god god middag med vin. Sedan tog vi god tid på oss (vi höll på i 9 timmar vilket nog är ett rekord för mig) och gick lagret runt och berättade vad som hade hänt de senaste 40 åren. Så mycket hade hänt och de jag en gång i världen gillade med dem ÄLSKADE jag nu. Tack finaste klasskamrater för denna reunion, jag ska bevara den i mitt hjärta. Amen.

En 40-årig skolkonsert/ jubileum

Idag är jubileumsdagen från då vi fick ut Brommaskolans Musiklinje. Jag kommer att berätta mer om denna sammankomst men jag börjar med att lägga ut ett 40 år gammalt skolavslutnings-kort på vår klass (Ser ni mig? Japp det är jag längst till vänster OCH det är mina egna lockar) Låten ni hör är en live-inspelning från vår vår-konsert och jag bara älskar Disney-arret även om texten är lite Golgata-tung. Stay tuned!

Plötsligt händer det/ Vi möts igen

Idag möts vi igen. De flesta har jag inte sett sedan vi gick ut Brommaskolans musiklinje för 40 år sedan. Så här ser vi ut idag. Så fina. Nästan alla kom förutom Roy som är i himlen och så två andra fick förhinder. Första killen ni ser i bildspelet heter Hektor och vi var sambos under detta år. Finaste ever.
Info: Musiken i bakgrunden har vår musiklärare Stig Andersson komponerat.

Plötsligt mer av Ana Sandström

Jag tar några selfies på mig och inser att jag varken nu eller ALDRIG sett tidstypisk ut. Jag lägger ut en bild på mig med Ulla Billquist sång som bakgrund och vips så skriver Ana Sandström till mig att hon framfört just denna sång. Jag längtar efter dig Ana och planen är ju att skriva musik till ditt nästa album. Amen.

Vill ni se mer av mig och Ana Sandström? Ja det är klart att ni vill! Här kommer vi.

En underbar hobby

Oss emellan så har jag påbörjat ett nytt musikprojekt. Hur detta kommer att se ut här framöver vet jag inte. Ett album? En konsert? En show? Det är ingen som vet, men arbeta måste man. Eller måste och måste. Jag VILL arbeta med komposition.

Idag har jag återigen tagit plats vid pianot mitt och sammanställt duett nr 3. Ja den med mig & Jessique är klar, den med Armand är det också men idag har jag jobbat på fläckvis franska för Lidwine från Paris ska vara med på ett hörn. Vilken UNDERBAR hobby jag har ändå.