Kategori: Merde

mio

Vårproblematik

C'est la vie, Merde

Jag glömmer bort vårproblematiken varje år. Vadå, tänker kanske ni – vem har problem med våren? Nja inte våren direkt (ps: det har snöat i natt men här i norr kallar vi det vår) utan vad den för med sig. Nej jag pratar inte om upptinade hund-bajs-korvar – utan om SNÖMÖGEL. Vad är då detta undrar ni. Jo:

Snömögel är en sjukdom främst förekommande på norra halvklotet hos gräsväxter och orsakas av svamparna Microdochium nivale och M. majus. Sjukdomen anses vara en av de mest allvarliga utvintringssjukdomarna inom jordbruket som drabbar höstsådda grödor, men kan även förekomma hos vårsådda grödor

Men det är inte bara jordbruket som drabbas, nej det gör även mina ögon. Helt plötsligt kisar jag för jämnan och det känns som om någon blåst med en fön rakt in i ögonvitan. Jag kommer inte att dö, lugn bara lugn – men jag kommer att se rödsprängd och sliten ut nu tills det fått torka upp och då vägarna borstats rena. Det finns inget gott som inte har något ont med sig…?

mio

Årets halkigaste dag

Bric-a-brac, C'est la vie, Merde

Detta är om möjligt årets mest halkigaste dag. Åtskilliga luleåbor kommer idag att bryta benen av sig och kommer sedan att ångra att de någonsin gav sig ut på vift. Själv så promenerar jag från gymet till musikstudion (det är dags för komposition) då ett par framför mig faller riktigt illa. Med små försiktiga anksteg går jag fram till dem och frågar om de är ok. Paret, som visar sig tillhöra gänget som om somrarna har en konstant alkoholfest på Flora kulle, stönar och har ont. ”Fan, fan, fan” säger och berättar att han även har ischias. Han tittar på mig och säger att han känner igen mig, men varifrån? ”Har du en bror som är polis” frågar han men jag skakar på huvudet. ”Tack för att du brydde dig” ropar paret då jag hunnit en bit fram på vägen.

mio

Solarplexus äventyr & bravader

Merde, Qui

En gång för väldigt länge sedan, ja på den tiden då jag hade en tvättsbrädesmage så föddes en längtan. Jag ville smycka min vackra mage med en tatuering och skissade därefter upp en sjöstjärna som skulle cirkulera runt naveln. Bra ide tänker kanske ni? Det dåliga blev att många trodde att jag tatuerat en skottskada där på solar plexus, en sån där skada som man ser på tecknad film. Bu!

Jag gick därefter till (den på den tidens) enda tatueringsborttagare (Dr Hassler) och primalskrek mig igenom 5 sessioner innan jag gav upp och kom på att jag skulle tatuera över den med rosa blommor (likadana som jag hade på armarna) Bra ide tänker kanske ni? Det dåliga blev att de rosa blommorna i kombination med den då solkiga sjöstjärna mer såg ut som en sorts åkomma, som ett massivt eksem.

Jag fick bita i det sura äpplet och återvände med smärtstillande till Dr Hassler. Efter 4 sessioner av något som kan liknas vid medeltidens brännmärkning så bestämde jag mig för att tatuera över det hela. Ja det var en gång i L.A då jag tänkte att ett ”The Great Wave off Kanagawa” skulle förvirra min mag-prydnad som nu dessutom hade börjat bli hårig. Bra ide tänker kanske ni? Tja så dålig var den faktiskt inte, men från en mindre sjöstjärna hade jag nu en tsunami som brusade fram över hela mellangärdet.

Många år senare (2024) så visade sig att Luleå hade fått en ny tatueringsborttagare på bozza.se och som med ny teknik (Pico laser) kunde ta bort alla färger på ett relativt smärtfritt sätt. Here we go again! Har du en tatuering som behöver elimineras så vet ni nu vart ni ska vända er!

mio

Nu med ispåse

C'est la vie, Merde

17:43. Ligger på mitt favvoställe. På mage på min turkosa orientaliska matta med fårskinnen från Gotland under mig. På vänster rumphalva, en ispåse – ja jag testar allt för att vara i toppform innan Frankrike. Har testat värmedynan utan framgång så nu kör vi detta. Hu!

Längtar efter att ta en kik på ”The Long Shadow” som DN gett så bra recension. Må gott!

mio

Stum som en strykbräda

Merde

Jag vaknar upp stum som en strykbräda. Varför? Jag leker med den hoppfulla tanken att det är träningsvärk från gårdagens hårda pilatespass och tänker att då ger den med sig under min morgonpromenad. Det gör den inte. Fasiken.

Det blir så här ibland för mig. Kotor som sticker iväg lite och diskar som blir irriterade. Jag får inte tag på någon akuttid hos kiropraktorn under dagen, men på onsdagen öppnar sig visst en möjlighet. Efter jobbet tar jag hjälp av A: Värmedyna, B: Spikmatta, C: Bön och en tvist. Ja jag lägger mig ner och ber i mitt inre att allt ska lösa upp sig själv och så tvistar jag min kropp och ett ”plopp” hörs. I bästa fall är nu det hela över, i värsta fall har jag vridit ännu en kota ur led. Håll tummarna, på nåt sätt känns det som om det löst sig.

mio

En strålande sol & 2 sågningar

Couch life, Merde

Denna torsdag blir resans allra varmaste dag. Samtidigt som det är köldrekord hemma i Norrbotten så smörjer vi in oss med 40 i solskydd och snusar till på stranden. Vattnet är friskt och svalkande och vi käkar lunch-baguette på stranden för att inte bryta förtrollningen.

JO: två Netflix-filmer ni kan leva utan, som är så besynnerliga manus-mässigt att ni gör bäst i att låta bli. Här kommer varningen för:

mio

Plötsligt händer det. Del 2

C'est la vie, Merde

Förutom då att jag gick upp i bänkpress så hände en annan sak. Under självaste nedvarvningen, en simpel ”Pigeon pose” så hoppar vänsters knäs ledband ur led och sedan tillbaka igen. Ljudet är ett makabert ljud och låter som en skallerorm och jag blir så klart orolig. Planet till Nice går om två timmar och jag har ingen tid för varken läkare eller ångest.

Men nu är jag framme i Nice. 78 trappsteg har jag haltat upp för och jag är både sjukt glad att vara här och samtidigt sjukt IRRITERAD att jag fuckat upp för mig själv. Jag har lindat knäet och försonat mig med att den planerade dagliga joggingen inte kommer att blir av. Men något annat väntar väl ändå? Nåväl. Nu kör vi.