En tjuvs bekännelse

Då jag på gymet tränar med en bekant, så säger hen plötsligt ”jag känner igen den där mannen” (den största du kan tänka) och hens kroppsspråk blir plötsligt oroväckande besynnerligt. Jag försöker läsa av situationen och i mitt huvud snurrar allt från sexuella övergrepp, stalking, misslyckad dejt till misshandel – men jag väntar tills vi är på säker mark (i mag-övnings-rummet) innan jag trevar mig vidare. Först vill hen inte berätta vad som hänt och jag blir ännu oroligare, men tillsist kryper sanningen fram. Det visar sig att Belgian Blue hade gripit min bekanta för snatteri en gång då hen gick gymnasiet, men att skammen satt kvar 20 år senare. Jag sa – men tänk vad bra att han grep dig ändå, för tänk annars hade du kanske fortsatt att snatta, om min bekanta nickar.

Jag kommer själv ännu ihåg då Ica-föreståndaren grep mig för att ha snattat en Bounty i åk 7. Den hade liksom amatörmässigt slunkit ner i min näbbstövel och jag var tvungen att ringa min mamma som fick komma och hämta mig. I den tillsynes årslånga väntan på min mor hotade Ica-föreståndaren att slå ut mina tänder om detta någonsin skulle hända igen och mor kom och vi grät båda då vi gick ut från Ica.

Mamma tog mig direkt till Konsum (bara att gå på Ica var en synd på den tiden för en äkta socialdemokrat) och där köpte mamma den största glassen (en Storstrut) och tvingade mig att gråtande äta upp den. Jag försökte förklara för mor att jag var avundsjuk på mina klasskompisar som fick veckopeng och köpte Bugg och snask titt som tätt, medan jag erbjöds ett påskägg en gång om året (och en och annan pralin till jul om vi råkat få en Alladin-ask) och därför hade frestats till denna ogärning.

Jag snattade aldrig igen, men då jag många många år sedan mötte Ica-föreståndaren som då hade förlorat allt för knarket – så tänkte på jag att mina tänder iallafall satt där de skulle.

Dubbeldopp

Idag är det lite stressigt att få till allt, ja vi har ju inte varit här sedan i årsskiftet. Vi behöver laga vårt modem som på något sätt lagt av och det gäller (speciellt då man ska prata teknik) att man hittar någon som iallfall hjälpligt förstår engelska.

Då vi kommit hem efter en model-upplysnings-språngtur på stan så är jag så uppe i varv att jag slänger min nya Iphone i tvättmaskinen av misstag. Där snurrar den på i 40 grader tills Zeb ber mig kolla upp ett nummer. PANIIIIK.

För att lugna min kropp och själ så traskar vi ner till det turkosa havet och låter oss uppslukas av detta friska och helade hav. Amen.

PS: Telefonen funkar. Lite grand i iallafall…

I väntan på vaccinet

”Covid, covid”. Det är som Astrids ”Döden, döden” fast inte fullt så slutgiltigt. Många samtal öppnas just med ”Har du haft det ännu”, ”Har du klarat dig”, ”Har du fått din spruta” och oron är stor hos många.

Somliga klär sig i mumifierad rymddräkt som skydd, andra i foliehatt. Någon knaprar D-vitamin och några träffar inte en kotte. Hur gör du? Själv försöker jag leva livet som vanligt, men med stor varsamhet. En del dagar lyckas jag bättre än andra.

Det skulle ju vara surt att falla på målsnöret nu, ja vaccinet är ju bara några veckor bort. Två gånger har jag gjort Covid-test nu men kors i taket har jag klarat mig. Är det T-celler mina som är de skyddande änglarna?

Ta hand om er kära läsare, var rädd om varandra.

Arga gubben slår till igen

Ok vi tar det en gång till då. Regler för hur man går och cyklar i Sverige nu för tiden: För gemensam gång- och cykelbana (vilket är just vad vi kan erbjuda i Luleå) ”Cykla på höger sida i färdriktningen. Gå på vänster sida i färdriktningen” Inte så svårt kan man tänka MEN JODÅ. Det verkar vara helt supersvåra för 10% av befolkningen. De 10% som förtjänar ett blixtnedslag i huvudet dvs. BU! Böter eller påk på de som felar.

Sen vill jag bara ta upp cyklar utan fotbroms. Varför? Jag har säkert hört det och det har gått in i ena örat och ut genom det andra FÖR DET ÄR SÅ DUMT! Satt med min beniga rumpa på en lånecykel idag och för utom rump-värk (+ ett obehagligt tryck av sadelspetsen på mellangården) så höll jag på att bli överkörd då bromen mycket riktigt bara var en futtig handbroms. PS: Cykeln hade dessutom ingen cykelkorg vilket gjorde att matkassarna slängde och gjorde mig vinglig. Bu! Återinför obligatorisk fotbroms igen! Bötfäll motstridiga cykeltillverkare!