La France, Qui

Vi avrundar

Det är sista dagen i Nice och vi viger den åt det blå. Det verkar som om havet förstått vårt uppsåt och vågorna daskar friskt ihop med en varm sol. Som många påpekat så är det inte så många mer än vi som badar, men för mig är det ett extra plus. Inga gallskrikande barn, inga hög-snattrande rökande italienare, inga gays med musikspelare, inga ryssar som skriker och dricker sprit. Det jag just räknat upp kanske låter som en nidbild, men det är den jag av och till möter här på Rivieran.

Vi småpackar ihop lite, ja vi köper några saker med hem som vi inte kan leva utan. Några påsar RIKTIG gnocchi (inte den som finns på Coop som är gjort på vete. Den ska vara gjort på potatis!) och champagne att ha vid något festligare tillfälle.

Vi avlutar dagen på balkongen, lite glada, lite nöjda, lite molokna över att allt nu är slut – men ändå tacksamma för den tid som varit. Jag vet ett riktigt bra sätt att få tröst på. Det är att gå in och boka sig en ny resa hit. Jag bokar två.

Leave a Reply