C'est la vie, Team Evanne

Pappa flyttar hemifrån

Demens påverkar kroppen olika och det finns olika sorters demens. Den pappa burit med sig har liksom gått i trappsteg ner mot mot en okänd källare där mörkret tilltagit för varje steg.

I förrgår tog pappa ett kliv ner igen, men denna gång var liksom trappsteget så långt ner – att fotfäste inte gick att finna. Så nu har älskade pappa fått flytta hemifrån, ja som läget är just nu iallafall så har mamma inte möjlighet att ta hand om honom.

Vi hälsar på honom på hemmet och han sover halva tiden för att sedan bli glad, typ känna igen mig och sedan bli lite ängslig.

Jag tror att pappa längtar till att Pärleporten ska öppnas så att han ska få sluta denna mörka färd mot botten. Bakom Pärleporten så får han gå i skogar igen och han ropar av och till på hunden Skott som jag är säker på väntar otåligt där vid Sankte Per.

4 Comments

  1. Margaret Legare

    15 november, 2020 at 07:40

    Thinking of you , your mom and family , this is a tough road to travel . We are in the early stages , but I know the day will come for us to place Albert in care . Love you , hugs for your mom .

  2. mio

    15 november, 2020 at 07:42

    Oh aunt Margaret – I love you! Take care of Albert & Im sending all my love to you

  3. Ingrid Bjorklund

    15 november, 2020 at 08:20

    Love you cousin. We went through this with our father. It was better for our momma as it is a lot of work. It was almost 2 years in a nursing home, mom visited often and we too took our turns. Some good visits and often he didnt know me, but loved the little children talking and laughing. Give your mom a hug ❤

    1. mio

      15 november, 2020 at 08:32

      Love you too cousin Ingrid. I promise to hug my mother from you! Take care, say hello to my family over there!

Leave a Reply