A litte slow Sunday
goes a long way
Fanny och Alexander MMMMM
Idag är det premiär på Norrbottensteaterns stora mastodont-satsning ”Fanny och Alexander” Jag, Chrystella och Nilla har svidat om till finkläderna och ridån går upp!
Det var länge sedan jag såg på filmen av Ingmar Bergman och mycket var glömt. Men minnen väcks till liv i denna nästan fyra timmar långa föreställning. Den får absolut högsta betyg MMMMM. Andra akten fångar mig mest då man lämnat de ”busiga” scenerna och handlingen förvandlas nästan till en thriller. Vi pratar efteråt vad som fångat mig mest och själv blev jag vettskrämd då prästen dök upp från det döda och lämnade ett meddelande till Alexander.
Denna föreställning går fram till 20 december och hade jag vart ni så hade jag snabbt som attan bokat en av de få föreställningar som börjar redan 16.00 (detta beror nog på att jag är så kvällstrött)
Högsta betyg får även peruk, kostym och scenografi = MAKALÖST! En extra applåd till regissören Rasmus Linberg. Tänk att ha koll på allt. Ja jag har nog aldrig vart på en teaterföreställning med så många aktörer inblandade.
Lev livet
som om varje dag
vore en premiär
En gräsänklingsafton
Efter jobbet, efter gymet så möter jag upp med Chrystella hemma hos oss. Vi tar ett glas rosé och vi inväntar Malou och Kristo som snart slutar jobba. Vi möts upp på Cg:s och surrar ikapp. Tar ett glas vin och en huvudrätt och tänker att vi ska finna mättnad. Men NÅGON (läs Malou) insisterar på ett glas tequila och så blir det.
Tack käraste vänner för att ni mötte upp en gräsänklings-afton och strödde så mycket kärlek omkring er. Vi ses snart!
Age is just a number.
joan collins
It’s totally irrelevant unless, of course,
you happen to be a bottle of wine
Min alldeles egna dag
Zeb lämnar Sverige tillsammans med kompisen Musse och jag blir kvar här i vackra Luleå. Jag har massor att göra inför premiären och idag så träffar jag ljussättaren och försöker skissa upp en scen och dess strålkastare. Ett fiktivt podie byggs upp för piano, ståbas och tvärflöjt och i bakhuvudet så maler tanken på hur jag ska hantera 100 meter cellofan.
Kvällen är min och bara min och jag har vilda planer på hur den ska tillbringas. Om jag ska dra till med en vild gissning så kommer jag att ta ett glas vin och lägga mig i soffan ovanpå min värmda vetekudde. Med största sannolikhet kommer jag att somna innan klockan slagit tio och sömn är något jag verkligen verkligen behöver. Amen.
