Mon ami Mió

Qui

Kröning

Jag borde få ett pris av något slag för hur otroligt duktig jag vart idag. Varför inte krönas? Sir Mió Mathias Evanne låter fint, men jag misstänker att det blott är engelsmännen som adlar folk? Vad säger du Kungen (om du läser min blogg?/ Klart du gör)

Idag hinner jag med ett varv runt sjön (med Chaka-L) en full dags jobb, ett Pt-pass med Amoranda och sedan lagar jag middag (köttfärssåsen blev otroligt god) för oss och henne – samt matboxar för alla till morgondagen.

Kungen säger nog ja…

Jag väljer en enkel och diskret krona. Jag tar ”Napoleon Crown” och bugar mig. Ödmjukt.

Kommentera →

Merde

Larus Canus – Satans fjäderfän

Jag vet att för många så är måsen en symbol för frihet, skärgård och havet. Det känns som om hela Vaxholm och varje liten shabby-chich-tavla är en hyllning till denna fågelart – och är du ett fan så är jag rädd att jag kommer att gör dig misslynt.

Jag misstänker att mås-släktet på inget sätt är en fågelart (prove me wrong) utan att vi istället pratar om kringflackande själarna från de onda människor som en gång hamnat i helvetet! Bevis: Hör bara på deras skrik. Det är ett hjärtskärande oljud som gör att man ofrivilligt rör sig mot vapenskåpet.

På vår gård så ”häckar” en måsfamilj och de har i sann ond anda lämnat två ungar på vår asfalt-uppfart (Bevis 2: Vilka föräldrar gör något sådant om de inte är besatta?) När vi då kommer gående så dyker Belsebubs föräldra-fjäderfän ner från himlen för att försvara sina små demon-fågel-barn genom att försöka picka upp vår fontanell på nytt. Ja jag tror iallafall att det är det som är meningen, men vi flyr vettskrämda in i huset samtidigt som vi rabblar ”Fader vår”.

Jag har försökt engagera mina grannar i ett korståg mot Larus Canus (våra nya fiskmås-ockupanter) men frågan är om de är redo för ett blodbad. Fortsättning följer…

Kommentera →

C'est la vie

Dagen efter

Det är dagen efter den stora festen och tack vare att jag gick hem innan midnatt så är jag i relativt gott skick. Ja den där bålen jag tillverkade igår var sannerligen verksam.

Ett mindre klick av festen möts upp på stranden för att sova ruset av sig, men vindarna har vänt och en kall vind blåser in. Bu! Vi cyklar därefter in mot stan för att köpa fika och sätta oss på en av bryggorna. Så där jag, här var det varmt…

Kvällen nalkas och Chaka-L kommer över för middag och sällskap och jag försöker hitta någon fartfylld film att se. Må gott allihop!

Kommentera →