Ett kärt återseende

I ett väntrum säger hon ”dig känner jag igen”. Jag frågar vart vi träffat på varandra och hon säger ”Stadsöskolan” Jag flyger då upp och ger henne en kram, ja ja det är ju gympaläraren Marianne!

Jag minns i åk 6 då Marianne hade oss i gymnastik. Då fröken läste upp vilka som hade fått 5:or i betyg så fick både jag och mina klasskamrater en chock då Marianne hade delat ut högsta betyget till mig. Någon bu-ade. Detta var tack vare att Marianne satsade på redskapsgymnastik och jag var den som var smidigaste utav alla. Ingen plint var för hög, ingen bom för skräckinjagande, inget rep för slingrande. Vi pratar gamla minnen och om lärare som inte längre finns kvar. Sedan vinkar vi farväl, fyllda av gamla och nya minnen.

PS: Jampa som sedan att ta över gymnastiken för killarna satsade hela sin själ på teamsport som basket, ishockey och fotboll. Betyget mitt sjönk till en 2:a…

Alla Hjärtans Dag

Det är Alla Hjärtans Dag och jag bjuder ut min make på restaurang. Det blir på La Bottega där vi inte bara får toppen-mat utan också en underbar service. Grappa istället för efterrätt? Varför inte.

Jag vet inte hur många år vi fått tillsammans nu, men gifta har vi vart i 19 år och innan det..? Åren bara rullar vidare och jag är tacksam för alla år jag får med dig Zeb. Amen

Den årliga semlan

För första gången i världshistorien har jag INTE ätit några semlor förrän just på fettisdagen = idag! Aidan vår son som är kock kommer åkandes med dessa delikatesser och jag trycker glatt i mig denna semla från Unik = så god! Grovhackade mandlar i en massa med lite flingsalt, jo jag tackar. Härligt bröd och rikligt med grädde. Mums.

Det är en otroligt vacker dag här i Luleå och varje träd har förvandlats till en kristallkrona. Man märker av att solen börjar återvända och ovant plirar man mot denna gudomliga sol som snart även kommer att föra med sig värme. Amen.