Browsing Category: Team Evanne

Team Evanne

Självaste julaftonen

Och så var den här, självaste julaftonen. För vissa (dessvärre både för mig och konstigt nog även min son Aidan) så började den extra tidigt då jag 04.00 steg upp (detta förstod jag på en gång skulle föra konsekvenser med sig för kvällens energinivå) För att kicka igång dagen så hade jag signat upp mig för ett 90 minuters styrke & spinning-pass. Vi var C-safe/ blott sex deltagare, men svetten rann. Laddad eller urladdad?

Det blev samling hos vår son för Kalle & co för att sedan spana ut genom balkongdörren för att upptäcka den spännande tomten. Intet öga var matt, men mest tindrade givetvis Vincento och Frances och genom dem fick jag återuppleva julen på nytt.

Det var tänkt att sonen Armand med familj skulle ha vart här också, men (det snart utplånade) viruset satte käppar i julen för det (de bor i Norge) Det massiva delikata julbordet som sedan kom att serveras (Aidan är kock) var obeskrivligt gott och min kväll avslutade med både julklappsspel och en underbar frågesport (vi förlorade, men jag upptäckte otippat att min son Aidan har exakt samma ”skrivstil” som jag, samma oläsliga krumelurer. Inte visste jag att man kunde ärva sånt) God jul mina läsare, god jul…

Kommentera →

Music, Team Evanne, Voyage

Vägen hem

Efter lördagens förmiddags-jobb så packar vi vår väska för att fara ”hem till mig”. Hem till mig är såklart byn Tallberg där nu mamma bor nästan själv. Ja sen pappa hamnat på demensboende är det bara traktor-Göran som bor kvar i denna by.

Om ni som jag blir sjukligt uttråkade av att åka bil (som här i 90 minuter) så har nu frälsningen att dela med mig i form av en pod. Klicka här så kommer ni till den galet roliga (det tar 10 minuter att komma in i den) podden ”Flashback Forever”.

Syster Zuzett lagar sen lunch. Det blir älgfärsbiffar med parmesan-sufflé. Vi lagar sedan middag och det blir dumplings vilandes på en asiatisk sallad + en kyckligfilé som fått marinera i diverse jul-suspekta kryddor såsom koriander, nejlika och kanel. Det är just detta man gör på landet. Man äter. Man sjunger även ”Lille katt” med barnbarnet Vincento. För varje vers som går så byter vi ut ”katt” mot ett nytt djur och även efter frasen ”de var ho, det var ho…” så från han fylla i valfri text. Det blir rätt mycket bajs, men tack och lov så bajsar de olika djuren på olika ställen.

Innan sängen (man somnar fort då en öppen spis puttrar på) så ser vi ”Så mycket bättre”. Bäst denna vecka var:

Kommentera →

Bon appétit, Team Evanne

Bak & Lek

Idag blir farfar och farfar bjudna på middag hos Aidan, Emme och våra älskade barnbarn Vincento och Frances. Zeb tar tillfället i akt med att baka pepparkakshus med dem (det blir gråt och tjut då Frances inser att godisarna inte ska in i munnen utan istället på hustaket) medan jag själv blir rytmik & styrke-ansvarig. Klicka här!

Aidan, som jobbar på Hemmagastronomi har med sig hem två av deras helg-gourmet-påsar som han tillagar och det är så galet gott! Bor du i Luleå med omnejd så boka en redan nu till nästa helg!

Kommentera →

Qui, Team Evanne

Mió & Vincento går på Vårdcentral

Efter att ha blivit försmådd i förra månaden av Systembolags-expediten då jag och Chaka-L skulle handla vin OCH HON FICK VISA LEG MEN INTE JAG, har jag nu funnit en ny utväg. Dagens tips: Låna ett barn och boka tid på vårdcentralen och se vad som kan hända.

(På Vårdcentralen) Vincento (till läkaren): Känn så stark jag är!

Doktorn: (känner på Vincentos arm) Ja verkligen. Som sin pappa.

Jag: (som tror att doktorn träffat Vincento och hans pappa tidigare) Ja supervältränad. Bergsklättring gör susen för pappor. (pappa Aidan är bergsklättrare och super-fit)

Doktorn: Ja då har han att brås på.

Jag: Verkligen!

Någon minut senare så blir både doktorn och jag varse om att vi gått om varandra och det känns som om jag har ljugit på nåt sätt. Mitt i detta vill jag ringa till Chaka-L på en gång, men jag är rädd att läkaren inte ska förstå kopplingen till Systembolaget och istället tro att jag är galen och kanhända har kidnappat Vincento.

Men samtalet får vänta. Ja först går Vincento och jag på café.

Kommentera →

C'est la vie, Team Evanne

Pappa flyttar hemifrån

Demens påverkar kroppen olika och det finns olika sorters demens. Den pappa burit med sig har liksom gått i trappsteg ner mot mot en okänd källare där mörkret tilltagit för varje steg.

I förrgår tog pappa ett kliv ner igen, men denna gång var liksom trappsteget så långt ner – att fotfäste inte gick att finna. Så nu har älskade pappa fått flytta hemifrån, ja som läget är just nu iallafall så har mamma inte möjlighet att ta hand om honom.

Vi hälsar på honom på hemmet och han sover halva tiden för att sedan bli glad, typ känna igen mig och sedan bli lite ängslig.

Jag tror att pappa längtar till att Pärleporten ska öppnas så att han ska få sluta denna mörka färd mot botten. Bakom Pärleporten så får han gå i skogar igen och han ropar av och till på hunden Skott som jag är säker på väntar otåligt där vid Sankte Per.

Kommentera →

Team Evanne

Familjelivet

Det här med familjelivet går ju så där… Amoranda som jag tränar med två gånger i veckan har inte velat pumpa muskler på sistone. Aidan med familj har förkylda barn så i rädsla att dra på sig något från dem (som sedan kan nå mina föräldrar) inväntar vi kryare tider. Till Norge och Armand med familj är det stängda gränser och resan vi köpte dem till hit till jul är nu avbokad då SAS ställt in flygen. Jag får nöja mig med att höra honom sjunga och längta tills allt blir bra igen. Klicka här och lyssna du med!

Kommentera →

C'est la vie, Team Evanne

Fars dag

Det är farsdag och det här är min älskade far. Jag blir påmind om det kretslopp vi människor snurrar i, ja hur ett barn och en pappa på 86 kan vara på typ samma ställe. Speciellt när demensen tagit fäste. Man får laga mat åt dem, följa dem till toaletten, hitta på saker att göra och kanske en blöja för natten innan man läser några godnatt-ord ur Bibeln. Det känns som om jag inte kommer att ha dig kvar så många dagar till, men farsdag 2020 var du ännu kvar…

Kommentera →

Qui, Team Evanne

Stjärnklar natt

Torsdagslyx är att efter jobbet bege sig till sina barnbarn. I en kasse har jag med mig middag till föräldrarna och i min famn har jag tusen kramar att ge och att få.

Ikväll berättar vi sagor med lera. Jag formar en figur och Vincento ger den namn. Flickan. Hon möter en hare och en hund i skogen och tar tillslut med dem hem för att sova i sin säng. Invid oss lyssnar lillebror Frances med de största ögonen jag någonsin sett.

Jag blir påmind om det igen om den stora välsignelse som vilar över mig och jag sänder tack till himlen som ikväll är helt stjärnklar. Amen.

Kommentera →