Bröllopsdag

Jag vaknar upp sent, dvs 07.30 och kollar mina sociala medier. Kors i taket, men min make har hunnit före mig och lagt ut denna bild som en hyllning till våra 17 år.

I Sverige räknar det som ”Silkes-bröllop” så jag tar på mig mina ljusrosa silkeskalsonger dagen till ära. Då jag googlar runt ser jag att USA har temat ”furniture” på denna dag, så jag köper en fläkt (ja det är varmt) samt lyxig Champagne och jordgubbar.

Lunch med Zebs kusin och son som är genomresa (jag gör burgare med örter från vår lilla ört-balkong-låda = oj vad gott det är med persilja-blommorna) och ikväll så lagar jag bio-kyckling med pesto & burrata samt wokad haricovert och citron-stänkta squash-stänger.

Jag sänder kärlek

Bokrelease med Mariana Vnuk

Idag efter jobbet så cyklar jag i all hast till Kulturcentrum Ebeneser för att hinna till bok-releasen av Mariana Vnuks bok ”Action”. Jag har missat lite och kommer först av alla och typ en timme innan det drar igång. På inbjudan står:

Kommunikationsbyrån Vinter och Mariana Vnuk, Oh My, bjuder in till afterwork och release för boken Action! En handbok för normkreativitet och inkluderande kommunikation.
Action! är resultatet av både frustration och skam över den egna branschens brist på mångfald och jämlikhet. En guide för alla de som känner att något skaver. För arbetsplatser som är för likriktade. För grupper som behöver förbättra sin kultur. Och för de som vill optimera sin kreativitet, nå sina kunder bättre eller helt enkelt kommunicera mer schysst och inkluderande.

Tack Mariana och alla inblandade, ja jag hann inte vara med på allt (pga min tidsplanering) då jag även skulle hinna ta med Vincento (med nya glasögon) och Emme på restaurang. Tack Torsdag, nu återstår blott EN dag innan semestern börjar. Tjoho!

I am not happy that I am sick.
I am not happy that I have AIDS.
But if that is helping others,
I can at least know that my own misfortune
has had some positive worth.

Rock hudson

If there is a heaven,
I’m sure Rock Hudson is there
because he was such a kind person.

Doris day

Ett minne av Roger

I går var det årsdagen av då en stor stjärna från teaterns scen lämnade jordelivet – nämligen skådespelaren Roger Rees (1944 – 2015) Jag vet inte hur det är för er men då och då, fast väldigt få gånger – så blir man teater-slagen av häpnad och vördnad (sist var det i pjäsen ”Ja må hon leva” på Norrbottensteatern) Jag var 12 år gammal då jag slog på teven i Tallberg och blev fast vid Roger i den filmatiserade pjäsen ”Nicholas Nickleby”. Min första tanke var ”nooo” inte en pjäs för gamlingar, men likväl så lindade han mig runt sitt finger och jag blev sittandes i flera dagar och såg denna fantastiska pjäs (SVT hade delat upp den i flera avsnitt)

Idag läser jag att han var öppet gay i en tid då det inte var lika enkelt som nu och att han gifte sig med sin man efter 33 års förhållande kort efter det att man i NYC legaliserat gay-äktenskap.
RIP Roger.