Plötsligt händer det – Håkan Hellström släpper ny skiva

Runt Håkan är det ett sånt turbulent flimmer, ja som en Jesus-gestalt älskas och hatas han av folk på ett sånt där innerligt sätt. Den nya skivan ”Illusioner” tycker jag är en av hans finaste skivor (älskar symfoni orkestern) och även om kritikerna vart rätt svala så ger jag den högsta betyg = MMMMM. Med det skrivet vill jag även tillägga ett – MEN!

Håkan är känd för att friskt influeras, att sno en fras, en melodislinga, ett konvolut (ibland som en hyllning) och på denna skivan så gör han t.ex en underbar tolkning av Joni Mitchells ”Both side now” på svenska. MEN. 

Sen dyker den underbara låten ”I dina armar upp” och jag inser att den här låten har inte bara Håkan Hellström låtit sig inspireras av Stings ”Fields of Gold” (vilket är en av de vackraste låtar jag vet) utan han har bara suddat ut Stings namn och ersatt med sitt eget. 

Ibland samplar artister andra och adderar ett tack till bidraget, men jag ser ingenstans att Håkan ens nämnt Sting, då han rodnande och skamset borde kyssa hans fötter. Bu. Säg förlåt till Sting. Gör om – gör rätt, för du är så bra som du är. Du är ju 5 st MMMMM.

Ur minnenas arkiv

Hemma hos mor och far så kan man hitta skatter i byrålådor som man helt glömt bort. Bilder och inspelade kassetter från förr, som man inte hade en aning om att de ens existerade. Någonstans i södra Sverige så fanns en bortglömd VHS från ett bröllop, där jag för 30 år sedan komponerat och sjöng duett med våra barns mor Eve. Jag fick den sänt till mig i veckan och jag känner både lite panik och njutning då jag lyssnar på ”Bröllop i Juni” Så unga vi låter. Vad bra jag var på pianot. Så duktiga vi ändå var…

PS: Kommer framtiden att alls föra med sig några byrålådor med skatter? Eller kommer allt ha gått förlorat  under en system-krasch på Facebook, iCloud eller Instagram?

Teamet i Stavanger

Lördagen går i ett nafs. Vi blir ett team som på en liten yta får allt att funka. Eve gör frukost, Zeb lunch och jag middag. Vi motiverar tonårsbarn till både hundpromenad och att duka av bord och så vandrar den lilla Isolde-trofén (vårt nya barnbarn) runt från famn till famn och förvandlar oss till något tindrande som skulle passa i en julgran.

Zeb och Armand hinner på gymet, samtidigt som Eve & Co shoppar. Då passar jag på att sova middag och att alstra energi. Det är inte farligt att ha mycket omkring sig, nej det gäller bara att hitta sin egen privata oas där någonstans.

Från Sverige får jag ett meddelande att jag fått rollen som Conny i en liten dokumentärs-aktig mini-film för kommun och landsting = tjoho! Jag får manuset till mig och börjar genast oroa mig för hur jag ska hinna lära in alla repliker innan inspelningen som börjar redan den 13/12. Men då får jag försöka att hitta min oas igen. FÖRST kör vi mitt präst-gig i Stavanger i morgon (Markus 10: 13-16 är markerade med ett rött sidenband) och SEN så ska jag ta itu med Conny. Amen.

Jag slutar med lite julmusik, ja min vän Chrystal-Beth (aka Elisabeth Sandström) har gett ut sin (första?) jullåt. I love it!

Den tveeggade musiken

Har ni tänkt på att det här med musik ibland kan bli förbryllande. Jag menar, sånger som du själv finner ro i, kan i ett sällskap te sig oroväckande. Det är inte bara så att de andra tycker det skaver på nerverna, nej även du känner vibbarna att din vagga-mig-trygg-sång helt plötsligt blivit något som du snabbt måste byta innan det stora vansinnet infinner sig. 

Björk. Kära Björk. Tänk så mycket kul du och jag haft ihop, men du är allt en sån där vän som man umgås med blott på tu man hand. Min käre man vill ofta slita av sig öronen och då du går på. Speciellt till Medulla-albumet. 

Men det är tur att vi gillar olika, det är tur att var sak har sin plats och att inget är fel bara för att det inte passar och gör sig så bra på Radio Rix. Idag fick jag höra något häpnadsväckande som jag hoppas och ber att någon ska finna glädje i. Kanske är du denne någon? Vi pratar om något som helt klart funnit inspiration i Medulla albumet. Mina modiga damer och herrar, knyt fast era händer om så behövs (och behåll era öron på huvudet) för nu blir det kultur.

View this post on Instagram

Ä N T L I G E N 🇩🇰

A post shared by Dyngbaggen (@dyngbaggegalan) on

Fredags feeling

Fredag. En sån lovande dag. Att jag jobbar i morgon spelar ingen roll, nej för fredagen doftar så hoppfullt ändå. Spänn magen (som jag gjorde här på lunchen) nu rullar helgen in:

View this post on Instagram

#lunchbreak #frigay #gym #fitness

A post shared by Mió Evanne (@mioevanne) on

Vad händer ikväll då? JO Kristo och Malinne har bjudit alla sina kompisar till sig på stormiddag och jag har varit och köpt ett finvin till den ankommande tjärnknölen = det var inte igår…

Hoppas ni får en underbar helg och jag avlutar med att spela titelspåret från mitt album ”Tröst” för er. Här hör ni Niklas O. Lundström live, då han sjunger min fina musikalsång. Lyssna på texten…

Jag uppdaterar med bilder från kvällens matorgie. TACK Malinne, Kristo & Chrystella för en MAKALÖS middag (slog ut Luleås samtliga gourmet-restauranger denna kväll) och ni andra – tack för underbart sällskap!

Nya regler & nya sånger

OK först lite regler och ramar. NU ska man på vänster sida (även om typ hälften inte fattat det ännu) då man är ute och spatserar på gång eller cykelvägar. Är du cyklist så cyklar du på höger sida. Det innebär att du kommer få ögonkontakt med cyklisten som kommer mot dig och det är hen som då svänger runt dig. Det här är oerhört bra så slipper man bli påkörd bakifrån av de allt mer snabbspeedande cyklarna. Ja det behövs ju bara att man skrattar till lite och tar ett steg till vänster, så kan olyckan vara ett faktum. Så gå till vänster mina damer och herrar!

Sen blir ett mer musik. Här ser ni fantastiska Eve Schilken (våra barns mamma) ja kolla även in den exeptionella doa-kören! & Dear Martin! Allt är  filmat live från Mon ami Mió Music konserten (jag har alltså skrivit låtarna) i slutet av september.

Sans & balans, samt två trudelutter

Ok. Ni känner till mina rutiner vid det här laget. Det är måndag – nu kör vi!

View this post on Instagram

#lunchbreak #mongay #gym #fitness

A post shared by Mió Evanne (@mioevanne) on

Dagen rullar sedan på som vanligt och det känns skönt att vara åter i sin stad och återerövra sans och balans. Jag får drömma mig tillbaka lite, då videor från Mon ami Mió Music konserten strömmar in. Ljudet är inte det bästa, men ni har väl köpt skivan? Köp Cdn här eller laddar ner den här! Vi tar en titt på Armand Amadeus Evanne och Chaka-L(isa)