Flygresan gick mycket bra och resväskan är nu uppackad och jag är redo för nya tag. Den här veckan lockar med jobb tisdag – söndag av varierande slag och jag känner mig böjbar och foglig inför det som stundar.

I morgon är det Lucia och jag ska försöka gå upp extra tidigt och slå på teven och locka fram ett barndomsminne. Själv fick jag oftast sjunga Staffansvise-solot i skolkören tills denna fantastiske sångare tackochlov tog över.

Då vi sent kommer hem så tänder vi min lykta som jag lovade att visa. Ja så här ser den ut nu. Den lyser på oss och vi vill aldrig gå och sova. Natten är ljum och jag är varm i hjärtat.

Jag sänder stora gratulationer hem till yngsta sonen Armand som nu fått jobb OCH lägenhet!

Tänka sig, det löser sig liksom. För alla fyra dessutom. Aidan, Amoranda, Java och så nu Armand. Ingen är lyckligare än jag.

Jag minns när jag fick min första lägenhet på Tuna (ett på den tiden, mindre fancy område i Luleå) och att jag var så lycklig så att jag kunde dö. Det tog ett halvt år innan jag for och hälsade på mina föräldrar för jag var så rädd att denna lyckoförtrollning på något sätt skulle brytas.

Jag är ändå glad att ha ungarna i samma stad (som jag faktiskt är i också, även om det inte ser ut så) så att man kan träffas på en middag iallfall en gång i veckan. Kanske bara en fika, bio?

Har staten gått ut med några rekommendationer på hur ofta man bör träffa utflyttade barn? Hur ofta träffar ni er barn/ föräldrar?

Efter en kort balkonglunch i kalsong så rusade vi till havet. Vattnet har börjat svalna av men är fortfarande så mycket varmare än det någonsin blir i Luleå. Det var dags för bokläsning och middagssömn.

PS: Det här med att det är den sista semestern… Jag vet inte, men det är helt klart sista semestern till Nice innan december.

Chakira har flyttat hit!!!!

- Hips don´t lie!

Det är svårt att säga när dagen är som bäst.

Idag var det 28 grader i skuggan så vi höll oss borta från havet och dess medföljande förföriska solstrålar.

Efter kultur så gjorde vi lite lägenhets-investeringar som tex en ny kran till köket, ett nytt skoställ och några delikata roséviner.

Jag älskar den stund på dagen då solen börjar mattas, då vi sitter på balkongen som nu och öppnar en flaska rosé och en ask jordgubbar. Det är inte det vi säger, det är inte det vi gör för Nice gör det åt oss och vi sveper med.

- Tack!

Vi slänger in våra väskor i vår lägenhet (BU nu har olivträdet vårt lämnat jordelivet) och kastar oss till stranden insmorda med högt solskydd.

‘

Ni kommer kanske ihåg vårt dörrletande? Klicka annars här!

Nu har vi burit över två dörrar till oss och kvar återstår att bygga en karm.

Hitte-klippningen går till Mary som ringde in en ledtråd att i deras gamla lägenhet som de sålt, stod två dörrar i källaren. Nu står de hos oss.

- Grattis Mary, spara håret nu tills då kommer upp till Luleå nästa gång.

PS: Jag har vart lite orolig hur mycket gäster ska kunna se in genom sängkammar-dörrarna. Vi gjorde ett test. Vad ser ni?

Ännu saknas våra beställda köksstolar och vår matbordslampa, men ändå!!! Jag vill aldrig gå ut, jag ska bli eremit och vältra mig i min egen lyx.