Solen lyser sin varmaste dag och givetvis lockar den oss ner till havet och till ett dopp. Det är jag, Zeb och en gammal farbror som badar denna dag, men tro mig – vattnet är nästan varmt!
Jag shoppar lite idag. En dunjacka i en färg som brottas mellan guld och diarré. En träningsbyxa i buteljgrönt och en fleece-tröja som får mig att se ut som en nallebjörn. Älskar rea!
Nu väntar vi på Danjel och Bristol och tvillingarna som just nu sitter fast i trafiken någonstans mellan Florens och Nice. Maten (vi har gjort köttbullar i en rödvins-grädd-sås och mos) är klar och jag öppnar en flaska vin för att väntan ska gå fortare. Amen.
Förutom då att jag gick upp i bänkpress så hände en annan sak. Under självaste nedvarvningen, en simpel ”Pigeon pose” så hoppar vänsters knäs ledband ur led och sedan tillbaka igen. Ljudet är ett makabert ljud och låter som en skallerorm och jag blir så klart orolig. Planet till Nice går om två timmar och jag har ingen tid för varken läkare eller ångest.
Men nu är jag framme i Nice. 78 trappsteg har jag haltat upp för och jag är både sjukt glad att vara här och samtidigt sjukt IRRITERAD att jag fuckat upp för mig själv. Jag har lindat knäet och försonat mig med att den planerade dagliga joggingen inte kommer att blir av. Men något annat väntar väl ändå? Nåväl. Nu kör vi.
Efter jobbet gör jag en enastående kraftansträngning – nämligen inhandlar julmat. Ja eftersom vi ska upp på släkt-träff i Tallberg så är det bara att bunkra på sig. Men det är ju inte bara vi som ska tillaga delikatesser, nej min storasyster Zuzette har sin slev i nästan allt. MEN det blir ändå fyra stora Ikea-kassar, en påse packad för just en specifik måltid. Puh.
I kväll ska jag halvdöd slinka ner i soffan och göra mitt bästa med att inte somna till en film. Amen
En trollstav har svängts över staden och plötsligt pryds varje gren av den vackraste nysnö. På skolgårdar hörs barnens skratt, ja leken har återigen tagit fart med både pulka och snöbollskrig.
Det är lätt att tänka på det massiva mörket, ja vi är ju faktiskt inne i årets mörkaste tid – men kom ihåg att glädjas med ljusglimtarna. På tända värmeljus, på ett glas rött i soffan, på filten man virar in sig i.
Om bara tre dagar så vänder det och ljuset ska börja sitt sakta återtåg. Ja den 22 December händer det, närmare bestämt klockan 04:27. Är ni redo för Vintersolståndet?
Jag är en snäll människa. Mycket snäll om jag får säga det själv. Kanske den snällaste ni någonsin haft förmånen att möta/läsa i hela ert liv. MEN då och då växer något annat fram i mig som är långt ifrån trevlig och på sistone har ett och samma ljud fått mitt sinne att mörkna – att bli den onde, att bli smått galen. Press play!
Det här är vår gata, det här är dess soundtrack. Jag anklagar inte bilen vi ser, nej jag tror att alarmet som ljuder (VARJE FUCKING DAG!!!!) kommer från en bil på hotellets parkering.
Jag knyter mina nävar så att naglarna borrar sig in i händerna och visualiserar pest, kolera, ja nästan död över bilägaren. Det hela känns så starkt att jag nästan skrämmer mig själv.
Fråga: Är det lagligt att repa en bil med en nyckel om den i sin tur rivit upp en snäll snäll människa till bristningsgränsen?
Jag har dragit mig för det här. Testet (som utlovar 97% säkerhet) har legat i min bokhylla i några dagar nu – men det är dags! Förutom att jag har svårt med manualer (som dessutom har så liten text att jag först måste fota av den och sedan förstora upp den i telefonen) så måste jag skjuta ett hål i fingret med en medföljande mekanik. Sedan suga upp blodet med en pipett och droppa det i en utläsar-kopp. Pipetten suger (i denna betydelsen = dålig) så jag får liksom hand-trycka ut blodet från fingertoppen som tack-och-lov träffar ”koppen”. Fyra droppar av en magisk vätska tillsätts sedan och nu är det bara att vänta i 15 minuter. Alarmet ställs in.
Nu undrar ni kanhända vad det är för ett test jag gjort? Det hela rör sig om ett gluten-test, ja min mage krånglar och av och till så framkallar den ljudet av en snarkande farbror eller en mycket förnöjsam jätte-katt. 5 minuter kvar nu: Ska jag få sluta med bröd och pasta nu (ev tjuväta)? Jag tänker på bageriet hemma i Nice och på alla ljuvliga baguetter som lockar. Jag tänker på pastan, pizzabottnen och på min dagliga kvällsmacka. Kommer allt att gå förlorat? Alarmet ljuder. Jag är INTE glutenallerigsk!!! Jag firar genom att bjuda mig själv på en delikat kardemumma-biscotti (som jag köpt på julmarknaden i Kaptensgården i Gammelstad under helgen) Magen kurrar.
Efter min dagliga rutin av promenad, jobb, gym, matlagning så återstår soffan. Vad har jag för tips undrar ni? Gemensam nämnare för alla tips är att de finns att beskåda på SkyShowtime!
Fredag. Eftersom min make drabbats av förkylning så fryser helgens planer inne. MEN (på bonus-sidan) en taco-buffé uppenbarar sig då jag kommer hem efter jobbet. Jag tackar!
Vi ser klart världens mest udda och på något sätt mest lockande serie (för udda lätt störda personer) och blir glada då Las Vegas klarar sig från total utplåning (även om jag HATAR den staden och helst vill se dess undergång) I morgon jobbar jag vidare och hoppas att Zeb blir frisk. Trevlig helg!
Vi har fått tillbaka bilen efter det att den havererat. Det visade sig att vi ”glömt bort” att serva den de senaste fem åren och att bilar visst behöver oljepåfyllning etc. Men de lyckades rädda den = Halleluja! Jag tänkte sedan vara snäll med bilen och ge den lite motorvärme, ja sån lyx har jag heller aldrig kostat på den. MEN. Det visade sig att uttagen var utbytta och att jag inte förstod hur man skulle slå på dem.
När jag rådfrågade en granne om saken så insåg jag hur gammal jag blivit och samtidigt så föddes i mig en stor kärlek till alla äldre människor som jag delar garage med. Nej det är inte bara att trycka press play nu för tiden. En app ska laddas ner, och visst kan jag det. Men i appen ska en kod beställas och visst klarade jag det med. MEN sedan skulle en acceskod fyllas i OCH VAR FÅR MAN TAG I DEN DÅ. Bilen behöver kärlek och värme NU, inte om hundra år!!!.
Får tillslut reda på att man ska maila en viss Rolf om saken, att han ska ge en koden så att man kan fortsätta fylla i sin ZPark-iq-test för att någon gång i framtiden få lite värme. Hatar att bli en gammal (grinig) gubbe.
