Browsing Category: C’est la vie

C'est la vie, Qui, Team Evanne

Juldagen 2019

Vår julturné går vidare och idag är det Piteå som gäller. Vi har förberett en entrecote-steks-lunch med potatis-gratäng till Zebs föräldrar – följt av fika-de-luxe för hans syskon som ska droppa in senare.

Det är både kul och ansträngande att flänga runt och fira jul men jag gör mitt bästa och det är allt man kan göra.

Minnen från julaftonskvällen ploppar upp i mig, ja då Vincento för första gången fick möta tomten som kom instövlandes genom balkongdörren. Ååå. Och lite senare, då Aidan kröp upp och vilade mot min bröst, så jag blev så där vattning i ögonen som gamla blir.

Det känns ändå som nyss då han låg på mitt bröst för första gången, för 33 år sedan – och nu är det hans tur att föra Team Evanne vidare mot en bättre värld.

Då jag ser på bilden av mig och Aidan så förbluffas jag både över hur liten han är och att jag kan böja hakan så där långt ner utan att det blir dragspels-hals-effekter. Saker händer med tiden men jag gör mitt bästa och det är allt man kan göra.

I morgon stundar ingen vila alls, nej då börjar projekt ”tömma lägenheten” för under vår ankommande frånvaro så ska golvet målas om och bli grå-vitt.

Ett plan ska sedan i morgon eftermiddag ta oss till Stockholm för att vi sedan följande dag ska ta oss hem till Frankrike. Det ska bli skönt med 15 grader i skuggan, men jag njuter verkligen av den fantastiska snögnistrande vintern som vi fått här upp i Norrbotten i år.

Ta hand om eder alla nu och god fortsättning. Var snäll!

Kommentera →

C'est la vie

Takskott & en misslyckad lur

Det är söndag och vår sista dag i min barndoms by. Allt är sig typ likt förutom att Tallberg har minskar kraftigt i population sen jag bodde här – ja nu är de blott tre bofasta.

De har ändå rätt tur då Tallbergs-bo nr 3 även har en traktor så de hjälps liksom åt i detta vinterlandskap (mor brukar bjuda på mat som tack) Mina föräldrars fem (5!!!) tak måsta dock handskottas och idag så tar jag och Zeb hand om garaget.

Man äter, jobbar, sover middag och så repeterar man detta tills dagen är slut. Så efter takskott blir det en välförtjänt lur i denna världens tystaste byggd. En middagssömn kan dock äventyras om A: Far har glömt sätta på sig hörapparaten och samtalstonen mellan mina föräldrar når en decibel som skrämmer vilda djur från nejden. Idag hände något annat.

B: Far glömmer ibland fläckvis bort nutiden (men han är en rackare på att minnas mård-jakter från sin ungdom) och idag hade han glömt bort att vi var där och fick för sig att något främmande smugit upp på vindan. Ja där låg vi och sov då han kom inrusandes för att kontrollera vad för löst folk som tagit min barndoms säng i besittning. Han skrämde givetvis vettet ur mig, ja det var bara att gå upp och göra sig redo för nästa moment – fisk-soppe-lunch.

Vi lämnar byn när det börjar skymma och hemma i stan så väntar motsatsen till detta – nämligen en julfest hemma hos oss med typ 40 inbjudna.

View this post on Instagram

#intothewild #winter #workout

A post shared by Mió Evanne (@mioevanne) on

Tack mina kära föräldrar för denna helg – I lo-lo-love you!

Kommentera →

C'est la vie

Helande

Det är sista arbetsdagen 2019 om man bortser från en inventeringsdag som infaller på måndag.

Det är som att hela kroppen vet om den är på upphällning, ja t.om mina fingrar vet det. Varje yrke har sin beskärda del av ”faror” och tack och lov har jag klarat mig undan både allergier och axelvärk. Men när vädret blir torrt och kallt och man tvättar hår/ tvättar bort färg hela dagarna så krackelerar man en smula. Men då är det bara att tejpa ihop sig över natten och invänta en ledighet då man får läka ihop på riktigt.

Den – är här nu…

Efter jobbet så kastar vi oss in i bilen och styr nordväst mot min hemby Tallberg. Där, tio mil in i skogen väntar mina föräldrar med middag och värme.

Det sprider sig ett lugn och ett helande över mig som når in i minsta spricka. Ja när mor ber sin sedvanlig bordsbön och avslutar med ett frilans-slut där hon ber om Guds rika välsignelse över mig och min man – så landar jag.

Jag avslutar med att sprida lite frid omkring mig, här i form av lugnande och helade toner.

Kommentera →

C'est la vie

Andas lugnt…

Jag är nog tuffare än somliga tror, ja ni skulle ha sett mig idag. Utan att märkbart höja pulsen tog jag mig till Willys för att stor-jul-handla och samtidigt frottera mig med alla andra människor som var där i samma ärende. Andas lugnt. Jättelugnt. Inte bråka med tanten som tränger sig. Hon är säkert kissnödig…

Fortsatte sedan med samma hamstrings-syfte iväg till Systembolaget och kånkade sedan med en flyende sinnesfrid iväg med en kartong med vuxen-dricka.

Är det så här jag tränar nu? Lyfter dryck och matvaror? (för er som missat det så har jag ett träningsstopp till dess att jag når hem till Frankrike igen) Jag tycker att min kropp förändrats på kort tid då jag tok-äter utan träning. Har jag börjat få en pappa-kropp? Hm. Farfar-kropp? Plötsligt blommar paniken ut i full blom.

Kommentera →

C'est la vie

Typ stilla söndag

Söndag. Vilodagen. Hur vilar man som bäst, jo genom att skapa ett lugnt sinne. För att stilla mig helt och hållet så gör jag först bort det som MÅSTE GÖRAS dvs storstäd av lägenheten följt av dumplings-soppe-lunch (som Zeb sedan boostar med ett saffrans-semla-avslut)

Sedan tar jag och fyller i min almanacka vad som måste göras här framöver och vilken dag. Ja det blir ett lite oroligt kors-och-tvärs-farande över jul och jag behöver klarhet i vart jag ska laga mat, eller sitta ner (och bli matad) Vilka julklappar jag måste köpa och till vem (än så länge har jag lyckats förhandla ner det till de 3 barnbarnen)

I de tre paketen kommer det att ligga 1: En peng. 2: Ett storpack blöjor 3: En badrock. Jag är kanske inte den roligaste jul-klapps-inköparen MEN jag är praktisk.

Jag frågar mina instaföljare vilket barnbarn jag är mest lik och söndag 14.20 är statistiken så här:

PS: Stavade i brådrasket fel på Vincentos namn + Hoppas er söndag och tredje advent är er till behag. Må gott och var rädda om er. Glöm inte att blåsa ut ljusen då ni går ut eller går till sängs!

Kommentera →

C'est la vie, Music

Lördags summering

Det är dags att lämna Stockholm efter en hår-helg och jag har sällan och aldrig känt mig så (självvalt) ensam som denna helg. Jag har ringt min man och min syster (några gånger) men eftersom energin skulle hushållas med så har jag andats lugnt på mitt hotellrum, ätit middag på mitt hotell rum + ätit frukost där också. Så typ ”inte-jag” men så helt plötsligt är det just vad det är…

Flyget väntar för att ta mig åter och jag lämnar er med Scott Mattews och ett album jag tycker fungerar lika bra som alvedon. Håll till godo.

Kommentera →

C'est la vie, Merde

Till Huvudstad med huvudvärk

04.30 är en okristlig tid att kliva ur sängen, även för en morgonfågel som moi. Men idag ska jag iväg på en dagskurs till Stockholm och det är bara att skärpa till sig.

Att jag denna vecka tagit ett kaffe-stopp gör att jag har svårt att skilja på om jag har blivit grymt förkyld eller om jag bara har abstinens. ”Kaffe” säger den diaboliska flygvärdinnan men jag kurar in mig i min dunjacka medan huvudet gnager mig inifrån.

Jag har med flit inte räckt ut någon hand till mina Huvudstads-vänner då tiden är knapp + att jag förutom kaffe-stopp även tagit mig en alkohol (inte mogen för ett nyktert Stockholms-krogliv/ för dålig karaktär) & stress-fri vecka. Ja kommer inte Lucia till mig så får jag väl finna min egen stjärna.

Kommentera →

C'est la vie

Vita liljor & sparvögon

Julens program börjar klarna och dagarna fram tills tomten är fyllda som en adventskalender. Idag hinner jag dock inte mer än jobb + gym + diverse shopping (allt från snittblommor till skruvar) innan all ork är slut och jag bestämmer mig för att inte lyfta ett finger till.

Lägenheten är nu så clean (Zeb har ett fantastiskt minimalistiskt sinne) och de vita liljorna jag kommer med gör att lägenheten ser ut som från en inredningstidning. En del av mig vill samtidigt pynta på (som på bilden) med växter i taket och allehanda vackra keramik figuriner – men samtidigt så har jag nu funnit ro i den sakrala och enkla. Amen.

Denna dag blir min bukett liljor inte bara något sterilt fridfullt i vår lägenhet nej idag blir den även begravningsblomster för en av Sveriges största och coolaste röster. Vila i frid Marie Fredriksson…

Kommentera →