Och så är den här – fredagen. För många arbetsveckans sista dag medan det för mig väntar jobb både lördag och söndag (men mer om det senare)
Men det hindrar mig inte att absorbera andras jubel, solen som strålar och… nu kommer jag inte på något mer.
Är just hemkommen från gymet (bilden) och ikväll lagar Zeb mat då vi får några gäster på besök.
Trevlig helg på er mina läsare. Njut!
Onsdag morgon och jag vaknar som i ett töcken. Olika mardrömmar har korsat min sömn under natten och jag är åter i ett kallt land med grå himmel.
Inte ens min morgonpromenad får mig på gott mod även om den lilla ekorren som kom och satte sig alldeles invid mig försöker…
Men alla dagar är inte soliga, fulla med sol och kärlek – nej vissa dagar är svartvita. Men vad vore färg och inte svartvitt fanns och vad vore skratt om det inte fanns tystnad ibland.
Ikväll är jag ensam och då ska jag se till att gaska upp mig som bara den. Hur? Jo – hemmaspa!
Andy vaknar i ottan och medan vi inväntar Ava och Anas tillkvicknande går vi på en långpromenad längs havet. Det känns bra att ta ikapp, ja vi som brukades ses så ofta möts nu max två gånger om året. Så blir det ibland då man bor 100 mil ifrån varandra. Men sedan väntar en stor frukost och tillsamman går vi ut därefter ut på stan för en kaffe innan Andys spårvagn ska ta honom till flygplatsen. Ja just det, vi ser ju honom igen på 2 veckor då han fyller 50!
Jag är lätt bakis idag, ja jag satsade liksom stort igårkväll på galej. Idag blir det inte så mycket mer än bad och lite egen tid. Ja medan systrarna Ava och Ana går på shoppingtur kryper jag ner i soffan och försöker bli hel igen. Ikväll blir det ännu en farväl-kväll, ja i morgon åker jag hem medan systrarna stannar kvar ett dygn till. Men kvällen blir hemmavid, på balkongen i stilla ro.
Först. Grattis på morsdag kära mor! I love you och du kommer alltid att vara den vackraste och mest exotiska kvinnan i mitt liv!
Sen. Hatet. Nu har de kommit till stan. De elektroniska sparkcyklarna har gjort sitt INTRÅNG i stan och på min morgonpromenad hittar jag 5 sådana som spritts ut (i både liggande och stående form) längs sjön. Min första tanke var att slänga dem i sjön, men det är nog inte bra för naturen. MEN det är heller inte bra att vi får en generation lata människor som inte orkar trampa sin cykel eller gå. Det är provocerande. En ung man i storlek XXL åter förbi mig på denna farkost och dricker samtidigt en energidryck. Ingen hjälm. Jag skäms då jag önskar att han ska ramla så han på så sätt lär sig en läxa.
Förbjud dem! NU. Och medan vi ändå är igång med att förbjuda så adderar vi cigg, snus, energidryck och och och… Nu kan jag inte komma på nåt mer.
Hjälp en grinig gubbe, vad ska mer förbjudas?
Kund: Jag var ju hos dig för 5 år sen och jag skulle nu vilja klippa mig som kunden som då satt i frisörstolen invid. Kommer du ihåg?
Moi: …
En annan kund: Var så god, en present! Och så tar hon fram de vackraste Ken-dockor du kan tänka. Hon har t.om handmålat dit mina tatueringar på armarna och bröstet, samt Zebs händer.
Moi: Men ååå
Och så är helgen över och vi sätter oss på planet hem till Luleå. MEN den är inte riktigt över för den lever och frodas kvar i mitt hjärta. ’
Ja nu sitter jag här vid mitt vardags-bord i mitt vardags-liv och tänker tillbaka på min resa till Göteborg med omnejd och njuter av minnena. Sällan har väl en resa varit så komprimerad, ja det är dags att börja jobba nu så man får lugna ner sig.
Hoppas att er vecka börjat bra också, här är det sommar även i Luleå.
Det är onsdag och onsdagarnas höjdpunkt är ju givetvis att sluta tidigt och hämta barnbarnen från förskolan. Dagens fruktstund börjar med en gissningslek och den ligger i en påse och de ska gissa. Det är svårt för melonen är halv (48 kronor!!!) och det är svårt att gissa vad det är. Men då jag berättar att den är delad så gissar de rätt med ens. Vincento vill jag ska lukta på den först innan jag äter och det är ett bra tips. Jag får även barnen att äta upp det ljusgröna fältet nära skalet och det funkar då jag berättar att det är lite likt gurka. Det blir en sångstund också och farfar berömmer dem för sin insats MEN. Jag vet att svenska folket hyllar Hooja och att de fyller sina föreställningar och folk tar med sina barn. Hur kommer det sig att det klagas på att Dragqueens läser sagor för barn samtidigt som förskolor sjunger med i:
Okay måndag, nu kör vi… Vanligtvis är jag en käck måndags-älskare som gillar att ta sats och starta nytt, men inte idag – jag vet inte varför. Kanske för att helgen inte haft en ledig stund alls, kanske för att jag bara behöver vara själv en stund?
Just nu lagar jag middag, ja jag har hunnit med jobb och gym (och JA Amoranda kom en kvart för sent till träningen iGEN) och nu står jag där vid spisen igen. Är jag den nya hemmafrun?
Men här vankas inte korv och makaroner nej istället så gör jag en ”ceviche” vit rå fisk som hackas och läggs i ett bad av lime, chili, vitlök, olja, salt, lite råsocker, passionsfrukt, persilja och får blottna upp. Sedan i med en hackad avacado och salladslök.
Till detta ska ugnsbakad potatis serveras (jag har förkokt den och den ska sedan krossas en smula och i hålet ska olivolja med persilja, vitlök, svartpeppar, parmesan och flingsalt hällas för att sedan gratineras i ugnen)
Jag kommer att bli glad då jag får äta. Det blir jag nästan jämt.
IBLAND (men inte ofta) känner jag mig alldaglig och färglös, med ett liv som är smått intetsägande men dock uthärdligt. ”Ibland” är INTE idag nej idag känner jag mig som en excentrisk små-gammal man som ska ut på äventyr. Jo förstår ni, denna söndag är det dags för fotografering för nästa show på Norrbottensteaten (jag vill att ni redan nu kryssar av 10 & 11 November, samt håller koll på biljettsläppet som ska ske någon gång här i maj) samt till konvolutet på albumet. Hurra!
Med mig har jag min trogna fotograf Peder Jonsson och vi styr bilen mot kyrkbyn i Gamla Gammelstad. Han har med sig en digitalkamera de-luxe samt en Hasselbladare och jag svänger runt, klättrar och poserar utan att oroa mig det minsta för att se ful ut.
På mig har jag dräkten som mamma vävt och sytt åt far, ja det är en norrbottensdräkt. Den har en jacka också MEN med den på ser jag EXAKT ut som tomtefar själv så jag bestämde mig för att skippa den. God fortsättning på söndagen önskar er excentriske blogg-vän.
Jag vet att det är maj månad men frågan är om maj vet det själv. Jag menar att den egentligen borde ha gjort entré för hela fyra dagar sedan? Kanske sitter den bara och hänger i logen och pudrar näsan och funderar på vad den ska överraska oss med i år? Upptinat hundbajs så klart (klev i en mega-korv igår och fick köra skorna i tvättmaskinen) Pollen – check! Knoppar – ja tack! Maj funderar vidare i logen…
Kvar dröjer otåligt aprilväder kvar och överraskar oss med både snöstorm och minusgrader. Se så april bege norröver, vill jag ropa – men april slår dövörat till.
Ta hand om er/ Mió
