Två veckor senare

Ibland kan man hoppa över två veckor och återuppstå på ett ställe som man kallar ”hem” och som känns tryggt och varmt. Jag är åter på min franska balkong och trots att det här nu är höst så sitter man fortfarande gladeligen i kortkalsong på balkongen då klockan slagit 22.00 (+24 grader)

Ingen resa är den andra lik och denna resa ska jag andas ut och vila. Ta hand om mig, min man och mitt liv. Tre böcker väntar, en flaska rosé likaså – men den får jag allt vänta med till efter kvällens spinningpass.

Dagens soundtrack är Miles Davis ”Kind of Blue”. Morgonen började med ett monsunregn. Nu klarnar det upp.

Thank you Lord.

Kommentera inlägget

Några modiga franska steg

Idag tar jag mod till mig och går ner till huvudkontoret för vår bostadsförening. Ja jag vet att de inte kan ett ord engelska, men under har skett förut. Bonjour Madame… börjar jag trevande. Madame visar sig vara ytterst förstående för en stapplande franska och jag hämtar ut bip-upplåsare till stora porten utan några missöden. ”Merci merci… Mais j’ai une autre question. Peut-être qu’il est trop difficile d’expliquer” (Tack tack. Men jag har en till fråga, kanske för svår att förklara) Madame tröstar mig och säger att det här går ju utmärkt och vips finner jag mig mitt i ett samtal och hur jag går tillväga med tillstånd och eventuella förflyttningar av våra inomhusväggar.

Man får inget gjort om man inte vågar ta ett djärvt steg mina damer och herrar. Idag tog jag många. Så här är livet på soliga franska Rivieran, där jag inte känner någon (utom min granne ovanför och de på spinningstudion) vilket är skönt och befriande då jag hemma i Luleå känner mer än hälften av alla som rör sig i centrum. Nu känner jag Madame lite och jag får för mig att hon gillar mig.

PS: Sebastian har fler bekanta här än jag. Ja både pizzabagaren och de som säljer naturvin vinkar som tok då han går förbi…

Kommentera inlägget

Klädsträck & lugnet som tillslut vaggade in

Eftersom kroppen är en enda stor kramp av all träning så bestämmer vi oss för att ta det lugnt. Men hur gör man det när ångan stått på topp i så många dagar?

Dagens enkla projekt blir att inhandla ett nytt klädsträck och nej det är inte lika lätt som hemma i Luleå. Där har vi Claes O inom gångavstånd, men här får vi chansa och gå/ ta spårvagnen till olika stället för att bistert rynka på näsan åt än den ena taffliga konstruktionen efter den andra. Varför finns det ingen som hemma? Varför är alla rackel?

Vi hittar ett (som jag typ är nöjd med) vid lunch, men då är jag mer stressad och hungrig än jag brukar vara. Panik. Men sen. På stranden. I havet. Vid boken. Så vaggar lugnet in. Ja hela eftermiddagen så låter jag Medelhavet sköta om mig. Tack.

Kommentera inlägget

Omvårdnad

Det är nåt litet lurt som ligger och pyr i kroppen, ja vi pratar om höstens baksida = förkylningar. Men eftersom jag inte har tid med något energinedsättande (speciellt inte nu) och samtidigt är expert på att mota Olle i grind så har jag redan öppnat en ny karta Esberitox och köpt ingefära-shots.

På gymet försöker jag att träna mer muskler och balans än kondition, allt för att vara snäll med kroppen och inte slita ut den.

Kvällen och mörkret väntar och bjuder sedan på värmedyna och stillhet. Ja Zeb har sin yogaklass och jag ”drar ut jacket” (en fras som användes av mången gammal människa i forntiden, då man ville vara i fred) och tänder ljus.

Ta hand om er och skäm bort er själva med bästa tänkbara omsorg.

Amen.

Kommentera inlägget

I brandgula handskar

Varje dag bär på något nytt och idag är första dagen som handskarna måste dras på. Egentligen har jag bara ett par finhandskar, ja jag köpte dem en gång i Antwerpen. Man kan fråga sig VARFÖR jag köpte ett par brand-gula då jag känner mig som en pantomim-artist varje gång jag drar på dem.

Idag var dag 2 i skivstudion och faktum är att det gick så mycket bättre än dag 1. Vi kasserade allt material från första inspelningen och ersatte den med dagens insats. Det hela rör sig om två musikal-låtar och det ska bli så roligt att höra dem då det blir klart.

Ikväll är det jag som lagar mat. Det ska blir gourmet-crepes!!

Kommentera inlägget

Fredags-frenesi

Det är ofantligt vad tid kan spela en ett spratt. Idag hade jag dagen avsatt för musik (förutom två kunder) och jag gick i godan ro min vanligt runda runt sjön (adderade lite gymnastik som ni ser till höger) för att sedan inse att det redan var lunch-tid. Hur hände det här? Går tid fortare då man har ledigt?

Jag rusade sedan iväg på gymet för att köra ett pass och sedan raskt iväg till optikern, då jag igår insåg att jag inte såg så värst mycket då vi spelade kort. Mina ögon kollades upp väldigt noga, ja jag fick se mina ögon t.om från baksidan!!!

Det stod klart att jag INTE behövde läsglasögon MEN att jag nog kunde ha nytta av ett par spela-kort-glasögon = jag visste det! Sedan raskt iväg till salongen för att sedan handla varor till kvällens middag, ja denna fredag är det jag som bjuder på dejt-night!

Det hela blev en majskycklingfilé som skurits i mitten och fyllts med stekta kantareller + en mix-tapernad av grönpeppar, oliver och persilja + bacon-svepning. Sedan polka-betor som förkokats i skivor och som jag sedan lagt in i chili, olja och äppelcidervinäger. Till det hela en mos av blomkål och en rödbeta + lite sallad = mycket gjort. Zeb var dock mycket tveksam till det vita vinet från Slovenien (det var mycket dyrt) som visade sig vara terracotta-aprikost och som smakade väldigt annorlunda, men dock gott…

Hoppas att ni alla har en underbar fredagkväll och att ni bjuder varandra på det bästa ni har = er själva.

Kommentera inlägget