En färd söderöver

06.15 hämtar taxin oss och sedan väntar ett flyg på att ta oss hem till Frankrike, hem till Nice. På planet blir vi underhållna av Oscarsvinnaren Rami Malek i den FANTASTISKA filmen ”Bohemian Rhapsody”. Jag hade liksom inte förväntat mig något speciellt men efter guldstatyetten kände jag mig liksom manad. Det gav utdelning och mina ögon fick tåras och mitt rytmsinne blev uppbjuden på en genre som inte är mig – och jag tackade JA:

Vips var vi framme i Nice där det var 18C varmt i skuggan och där en prunkande balkong välkomnade oss hem. Tack gode Gud.

Lockelser

Det är näst sista arbetsdagen innan min mini-gaycation och jag gör det bra! Energin håller och jag beger mig sedan till gymet för ett 70 minuters pass, för att sedan med gott samvete inta Zebs kommande middag + vin + efterrätt. Denna övning kanske ser lätt ut, men prova. Den svindlar lite då man gör den…

Frankrike väntar på måndag, men helt plötsligt blir jag orolig att jag valt en biljett för långt söderut. Ja i franska Vogue så basunerar man ut att idag så har en annorlunda utställning premiär med tema Vincent van Gogh. DU MÅSTE kolla in bilderna här! Chrystella? Paris?

Framför rutan

Har jag alls tid med att jobba, gå på gymet och laga mat? Jag menar det finns ju ett alternativt liv i soffan och just nu så lockar så mycket… Du har väl sett:

PS: Varning för POLAR med Mads Mikkelsen (regissör Jonas Åkerlund)

Munch & andra äventyr

På det hemliga uppdraget i Oslo så har vi en fri onsdag förmiddag. Då tågar jag, Zeb, Inga och Isolde ut i kulturlivet och modigt öppnar vi dörrarna till Edvard Munchmuseet! Jag kryper först till korset – jag är inget Munch-fan. Lugn nu, bara lugn…

Nej då andra får en orgasm av ”Skriet” (som är målat typ på vår gata i Nice) så får jag panik istället. Jag har tänkt på den som en dålig skräckmask med en plagierad Starry-night bakgrund av van Gogh. Men… Då jag tågade runt på detta museum (det var en konstspecial denna säsong och det fanns fullt av konst-porr av Marlene Dumas också) så fann jag snabbt tre älsklingar. Var så goda – klicka på pilen till höger:

Om eftermiddagen/ kvällen kan jag inte skriva något alls då ett kontrakt hindrar mig från det, men jag återkommer om en vecka beträffande den saken. Vi vinkade dock av Armand, Inga och Isolde 22.00 innan vi kröp till sängs i ett rum på Oslo flygplats. Sov gott mina vänner, i morgon väntar nya äventyr!

Aquaman MMM

Det är mitt i veckan och jag försöker locka med mina vänner på äventyr. Men det är späckade jultider och de flesta är uppbokade på annat. FAST jag har tur då finaste Ric kommer med mig på action, ja vi går (kors-i-taket) på ”Sagan om ringen” möter ”Svärdet i stenen” möter ”Jurassic Park” = Aquaman!!

Vad ska man ge detta klimat-smarta havs-familje-äventyr för betyg då?

Specialeffekter: MMMMM

Skådespeleri: MMMM

Handling: MM

Amber Heards peruk: M (Ariel bar den bättre) 

Dolph Lundgrens dip-dye-ade kallt hallonröda toppar (varför inte köra på ginger-skäggs-tonen?) Överkryssat M!

PS: Reflekterar över Expressen/ Maria Branders recension där hon om Nicole Kidman skriver ”Får njuta av sig själv i datafixat föryngrad version”. Hon nämner inte om att alla är tillfixade och att 64 åriga William Defoe ser ut som en snygg tonåring. Bara en reflektion…

Efter bion går vi ut och tar ett glas vin och skålar för att en onsdag kan bli både så här fantasifull, så actionfylld och så lugn på samma gång. Amen.

Connys Dilemma

Idag är jag inte bara Mió, nej jag är även Conny. Nu undrar ni förstås hur det kan komma sig? JO: Regissören Anette Winblad som regisserade filmen ”Att göra en pudel” med mig i ”huvudrollen” som Simon (well: Lena Nyman och Eva Röse var visst med på ett hörn också) spelar nu in fem kortfilmen för SKL, men manus skrivna av (sin man) Johan Winblad.

”Connys Dilemma” är en liten drama-realistisk historia om när Conny möter Anna (ursnygga och urduktiga Athena Winblad) och får vräka ur sig det som tynger över ett par glas vin… Filmen har premiär på SKL:s stämma i slutet av januari och meningen är att dess medlemmar ska få dessa kortfilmer som diskussions underlag. 

Hur det gick då? Well. Jag är ju känd för att inget komma ihåg en enda text rad (kommer inte ens ihåg sångtexter jag skrivit själv) men denna gång gick det som smort även om Conny hade MASSOR att säga. Athena var supersmidig  och urduktig som motspelerska och jag kände det som i filmen, att vi var kompisar från förr, att vi känt varandra i tio år och nu stöttar varandra. Jag hoppas att ni kommer att uppleva det likadant då ni ser filmen…

Stolt tågade jag hemåt från Stadshotellet (där filmen spelades in) och nöjd med att jag återigen kastat mig ut i det stora nya skrämmande. Tack Anette, Johan och Athena för en underbar dag! Det här gör vi väl om?