Det stora återträffen

Nu undrar ni FÖRSTÅS hur det gick igår, hur det kändes att möta sina klasskamrater som man inte sett på 40 år? Det var UNDERBART. Det hela öppnade upp med kaffe och kaka och en av våra (nu gamla) lärare kom för att hälsa på. Efter kramar och skratt så var det dags för sång. Vi försökte minnas stämmor vi sjungit förut och konstigt nog så satt takterna i rätt bra!

Vår lärare åkte hem och vi blev därefter serverade en god god middag med vin. Sedan tog vi god tid på oss (vi höll på i 9 timmar vilket nog är ett rekord för mig) och gick lagret runt och berättade vad som hade hänt de senaste 40 åren. Så mycket hade hänt och de jag en gång i världen gillade med dem ÄLSKADE jag nu. Tack finaste klasskamrater för denna reunion, jag ska bevara den i mitt hjärta. Amen.

Plötsligt händer det/ Vi möts igen

Idag möts vi igen. De flesta har jag inte sett sedan vi gick ut Brommaskolans musiklinje för 40 år sedan. Så här ser vi ut idag. Så fina. Nästan alla kom förutom Roy som är i himlen och så två andra fick förhinder. Första killen ni ser i bildspelet heter Hektor och vi var sambos under detta år. Finaste ever.
Info: Musiken i bakgrunden har vår musiklärare Stig Andersson komponerat.

En 40-årig skolkonsert/ jubileum

Idag är jubileumsdagen från då vi fick ut Brommaskolans Musiklinje. Jag kommer att berätta mer om denna sammankomst men jag börjar med att lägga ut ett 40 år gammalt skolavslutnings-kort på vår klass (Ser ni mig? Japp det är jag längst till vänster OCH det är mina egna lockar) Låten ni hör är en live-inspelning från vår vår-konsert och jag bara älskar Disney-arret även om texten är lite Golgata-tung. Stay tuned!

Dagen innan the reunion

Medan Zeb drar till Amsterdam så åker jag istället iväg till Stockholm då det är 40-års-jubileum sedan jag gick ut Brommaskolans Musiklinje. I morgon träffar jag klassen men denna eftermiddag så möter jag upp Marie på fika.

Marie gick klassen under mig på musikskolan och en sommar så typ dejtade vi lite. Idag är det typ 20 år sedan vi sågs senaste och vi har bestämt fika-möte på Vetekatten. Jag spanar efter någon blond självlockigt persen (alt. grå) men så kommer hon då in-cyklandes och ser typ ut likadan som förr. Hon har familj och vi visar bilder på våra barn (och jag barnbarn) och tar ikapp. Tänk att så mycket och knappt ingenting har ändrats.

Grand de Luxe

Vissa dagar på salongen bjuder på mer eller mindre överkurs-jobb och idag kliver en ”Cut & Color Grad de Luxe” in genom dörren. Vi har en hår som är hemfärgat, inte bara en gång utan åtskilliga. Vi har en utväxt och becksvarta toppar. Tyvärr har avfärgningen inte bitit på färgen (avfärgningen var köpt hos oss MEN beroende på vilket märke håret är färgat med så funkar den inget eller mer) Men efter 3 timmar och tre olika infärgningar så har vi kommit en lång bit på vägen. Vanligtvis säger vi att det tar 3 färgningar innan en så pass mörk färg blir perfekt, men idag tog vi oss 75% av dit vi var på väg. Amen.