Lite motstånd & lite pepp

Efter jobbet så har jag min enda PT-kund, nämligen vår dotter Amoranda. Det är rätt tufft att handleda någon med autism och det gäller att inte ge upp även om man inte får samma engeri-respons som med en utan handikapp. Det är klurigt med alla intryck för henne och det är svårt att inte säga dem högt. ”Varför luktar det svett?” Ja det är en rimlig fråga, då mannen invid oss borde rotborstas med tvål innan han skulle få infinna sig på gymmet. ”Varför är det så mycket folk, jag vill att vi ska vara ensamma” ”Det är för tungt”, ”Så här gjorde vi inte förra gången” osv osv. Jag är helt slut i huvudet efter en timmes pass, men hon gör det så bra, så bra. Jag har hopp om att om vi kan göra det här till en rutin så kommer det tillslut att gå lätt och kanhända kommer ett leende slutligen att infinna sig?

Jag behöver lite pepp efter passet och jag och Ric tar oss till bion för en nästan tre timmars svinbra action show. MMMM poäng till senast Mission Impossible ”Fallout”! Tom ser yngre ut än väntat, Henry Cavill och Frederick Schmidt är GALET snygga och svenska Rebecca Ferguson är fantastisk på alla sätt och vis. Vi tar en titt: 

Ha det bra nu allihop och glöm inte bort att peppa varandra!

4 reaktioner på ”Lite motstånd & lite pepp

  1. Intressant hur du beskriver din vardag med en dotter med autism. Jag arbetar som lärare och möter ofta elever med detta – ja, jag använder inte ordet handikapp som du gör, utan funktionshinder, speciellt då jag aldrig ser hur mina elever har det hemma då jag bara ser dem i skolsituationer.

  2. Det är intressant att höra reflektioner från alla vinklar, ja man blir alltid super allert då det gäller sitt eget kött & blods funkionsned/funktionsuppsättning/handikapp/ eller vad man nu ska kalla det. OM man nu ska kalla det nåt. Bra jobbat Micke. Sköt om dem

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.