Gräsänklingsveckan – Dag 1

Jag vaknar innan fem denna morgon med att min man kysser mig farväl. Mmm.

Zeb och Chaka-L ska åka till Saint Tropez och träna lyxyoga med Mango medan jag istället stannar kvar och jobbar. Ava och åkte ju till Wien i våras, så nu åker den andra hälften av oss iväg för att växa ihop ännu tightare.

På jobbet fyller Petunia år och det firade hon genom att förgifta mig med en potatisbakelse. Givetvis kunde jag inte stå emot denna laktsfyllda skapelse men straffet drabbade mest kunderna, då jag så kraftigt kurrade dem i örat.

Vad mycket kunder det är nu. Även om vi alltid har fullt så verkar kötiden öka och pulsen ticka på. Underbart! När jag skapade Sax & Maskin så hade jag ingen aning om att den kunde växa till sig och bli så här underbar.

Efter jobbet så går jag och Jossie på bio. Oloph har varnat oss för hur dålig filmen är och det är just tecknet för att filmen med största sannorlikhet är HUR BRA SOM HELST.

Det är den! Tjohoo. Jag och Jossie tjuter av skratt i stolarna och blir så lyckliga ändå från tårna. Filmen vi ser är ju 2011 års bästa komedi och se den NU NU NUUUU.

– Vilken film vi såg? Klicka på biografbilden av mig och Jossie så får du veta…

PS: Får HOTFULLA inlägg att jag glömt bort att nämna att jag blev bjuden på lunch av två härliga kvinnor. Av och till så kan det hända, att även den yngsta och friskaste människa drabbas av ”sjukan”. Nu pratar jag inte om vilken sjuka som helst utan om gumm och gubbsjukan. Vad sägs om dessa fraser som haglade över mig: ”lammköttet var det bästa” ”du gillar väl sås över allt” och ”sprickorna i mungipan kommer av en stor… korv”. Var livet i Pingstkyrkan fridsfullare?

PS: Lammfärsbiffarna var otroligt goda!

a True Bloodish moment

Då jag kommer till jobbet denna oskyldiga dag så har någon fäst en hiskelig woodoo-brat-girl på mitt handtag. Aaaa!

Denne någon hade först huggt av hennes fötter, rufsat om hennes hår, målat rouget utanför och slitit sönder hennes klänning lite.

Vem kan vara så svårt sjuk? Finns det namn på denna sexuella böjelse?

Det hela känns som ett avsnitt av True blood då allt snart ska visa sig vara förhäxat.

Lite senare får jag ett sms från någon som tar på sig attentatet.

Mr X: Fick ni besök av en liten tjej utan fötter i behov av en klippning i morse?

Mió: O ja! Ska ha med henne på bloggen som ett true Bloodish moment. Vem är du?

Mr X: Haha underbart, jag var livrädd hela den korta tiden hon var i mina ägor, hon påminner ju om Samare från The Ring. PS: Det är ju Viggo!!!

Mió: Hurra!

Mr X-Viggo: Och du som förra veckan blev besviken på att jag inte läste din blogg och du har har mig inte ens inprogrammerad i din telefon!?! Får hon någon klipptid.

… fortsättning följer om någon dag …

Norrbottensteatern bjuder på premiär

Tjohoo. Jag älskar premiärinbjudningar.

Idag damp den ner en inbjudan till ”Natten är dagens mor” den 17 September och jag är jätteglad för det.

Can´t wait!

PS: Jag har ju vart på ett antal premiärer på Norrbottensteatern nu och FÖRVÅNAS över hur o-premiärklädda folk kan vara. Snälla, inga Foppatofflor, snälla lukta gott och ta på er något galant ur garderoben. Ni kan göra det! Förvåna er själva…