Varje dag fylls till brädden av lycka. Jag börjar vänja mig med livet här nu. Att ficktjuvarna stal min tomma kameraväska var nog i slutändan bra för mig, för nu tänker jag mig för då jag går runt på stan. Man ska inte ha öppna väskor i myllrande kvarter, frestelsen blir för stor.

Jag har blivit bra mycket brunare och lite smalare. Jag vet inte hur det har gått till (med tanke på vin och mat-påfyllningen) men det måste vara våra långa promenader och den friska luften.

Jag mår fint och längtar inte hem. Inte än i alla fall. Á votre santé!