Söndagsfilosoferande

Det är söndagkväll och helgen har redan kastat loss och lämnat mig. Kvar finns bara minnena och ett facebooksalbum fyllt av midsommaräventyr.

Från och med i morgon börjar en sorts semester, ja jag är ledig alla måndagar. Det kanske inte låter så lyxigt, men från att ha arbetat 08.00 – 18.00 de senaste veckorna, så känns detta UNDERBART. Ja jag behöver ro.

Hur ska man fylla en måndag men ingenting? Spänningen stiger…

a Midsummernights Dream

Jag vet att jag är lyckligt lottad. Att få sätta sig på en båt tillsammans med sina bästa vänner och puttra långt ut i Luleå Skärgård, är inget man bara tar för givet. Nej man är tacksam långt inne i hjärtat. Det är Claire & Arp som köpt sig en stuga ute på Hindersön. Vid den slår vi upp vårt lilla tält.

Det är nog blandningen som gör det hela magiskt. Vi har barnen, som annars kan var mest i vägen i festsammanhagn, som nu blir den där extra lilla buller-by-kryddan. Vi har några jägare, bögarna, faghagsen, de radikala kvinnorna, de böjbara kvinnorna, heteromännen och så hundarna på plats för att gå på fest.

Eftersom pudeln Java fortfarande är sjuk och är på sjukhem i Sunderbyn, så får jag extra tid för den lilla tibetanska terriern Konsten. Det känns bra, för vi har nog aldrig kommit så nära som nu. En pudel tar lätt närmsta platsen och nu var den obemannad. Hennes lycka var obeskrivlig då hon fick ligga och sova mellan våra sovsäckar!

Ingen ska anklaga vattnet för att vara varmt, luften för att vara myggfri, stigarna för att vara myrfria – men det är Norrbottnisk midsommar. Tillsammans med blomstrande ängar och en strålande sol så finns inget att sakna. Till och med morgonskuren som kom vid 06.00 för att vattna på landet en halvtimme kändes helt rätt, ja inget gör en tältvistelse så magisk som alla de spännande ljud som man omges med.

– Tack alla mina vänner (var vi 18?) som kamperade tillsammans denna midsommar. Tack Arp, Claire, Matt (Claires bror – som också är stug-del-ägare) för att ni öppnade dörrarna för oss alla. I love you!

Buster är här

JO vi har fått stor-främmande från Stockholm.

Buster är här!

Med en kraftig förkylning och en bag fylld av exklusiva viner så har vi omfamnat honom.

Jag skulle så gärna vilja hitta honom en kille från Norrbotten, men jag förstår att gay-marknaden är liten ute på Hindersön.

Eller?

urklipp ur dagens tidning

Idag skrivs det om vår salong i båda våra lokaltidningar. Om ni klickar HÄR så får ni läsa vad Norrbottens-Kuriren skriver.

Kolla vad fina de ser ut, på ett sånt där Victoria & Daniel-vis!

Det enda jag hänger upp mig i den annars fina artikeln ÄR: Vi blir kallad livskamrater!!!

Kallar man straighta par för det med? Vi har faktiskt varit gifta i fem år nu, och jag hade trott att vi var mer moderna än detta?

“…företaget som ägs av Mió Evanne och hans livskamrat Sebastian Wallon Evanne” ser ju konstigare ut än “…företaget som ägs av Mió Evanne och hans man Sebastian Wallon Evanne,” (och sen så sparar man ju bokstäver…)