Midsommarafton
Det är midsommarafton och det stora födelsedagskalaset börjar ebba ut. Efter frukosten så sätter jag, Zeb och Chaka-L oss i 37 gradig hetta och susar ner mot havet och Nice.
Jag rör ihop en snabb lunch och då Zeb och Chaka-L beger sig ner till stranden så tar jag tjuren vid hornen och återvänder till gymet för att driva ut det onda. För mig får gymträning samma effekt som andra berättar att de får av att bada bastu. Det är som om den rikliga 3-dagars-alkoholkonsumtionen vrids ut ur kroppen och jag blir ung och pigg på nygg (PS: Zingo tycker jag ser ut som 32 år gammal!)
Efter gymet så tar jag mig ner till stranden för ett dopp och sedan blir det fylla-kyl-och-skafferi-dags följt av dusch och rakning. Ikväll, för att ändå fira att det är midsommar så ska vi gå till den svenske topp-kocken på Vinore och fröjda oss. Hoppas ni har det underbart. Skål på er alla vara sig det rör sig om nubbe, bubbel, jos, vin eller vatten. Observera att jag INTE skrev Cola!
Chrystella fyller år
Och så var dagen inne då min bff Chrystella skulle fylla jämnt. Själv hävdar hon på det bestämdaste att det rör sig om hennes 38-års dag, men år fyller hon iallafall. Här ser ni denna otroligt vackra kvinna sekunderna innan taxin möter upp oss och kör oss en mil ut på landsbygden, till en bondgård där festen ska hållas.
Där under pergolan står födelsedagsbordet dukat och allt bara sprakar så förväntansfullt. Det hela rör sig om en långsittning med ett konstant matflöde. Så fort bondmoran och hennes kökspersonal fått klart en rätt så dukas den ut på bordet och det är bara och ta för sig av läckerbitarna. Mellan vinet, mellan rätterna, desserterna så håller gästerna vackra små tal till Chrystella och allt är som en Provensalsk dröm. Jag tror jag låter bilderna prata för sig själv.
Tack älskade Chrystella att jag får vara din vän – I love you!
Provence i mitt hjärta
Vi börjar den här dagen-före-Chrystellas-födelsedag med att promenera en fantastisk tur genom vinodlingarna och det makabra Provensalska landskapet. Luften är skön och varm och från skogspartier, dungar, blomster-kluster studsar dofter som luktar som en parfym jag känner till. Ååå Provence. En storfrukost följer och sedan klämmer vi in oss i två bilar och susar iväg upp mot sötvattens-ravin-sjöarna. På vägen dit så så får jag en lycko-doft-chock då vi passerar ett lavendel-fält.
Det är bara fyra mil från Rians till Lac dÉsparron men det tar tid då vägarna är smala och slingriga. Men då vi kommer fram så förstår vi att färden hit verkligen var värt det hela.
Tack kära vänner för en underbar dag i Provence. Jag älskar er och jag älskar att vara här. Amen.
