Mon ami Mió

Bon appétit, Team Evanne

Ett mitt-i-veckan-galej/ trauma

Vi bjuder över min syster Mary-Lou och hennes man Ron på middag. Eftersom det inte händer så ofta så bestämmer jag mig för att göra mig till extra mycket. Jag skivar upp entrecôte, jag kokar en champinjon/ kantarell/ lök-rödvins-sås och gör en god sallad med pinjenöt. Jag halv-kokar potatis för att sedan trycka sönder dem en smula och sedan ugnsgrilla dem med vitlök och rosmarin. Ett fint rödvin är dekanterat och nu anländer gästerna/ stekning kan börjas.

MEN. Just då vi ska börja äta så ringer Amoranda som är på väg till sin mor i Skåne. JAG HAR gått igenom allt från munskydd till att det nya bytet sker i en annan hall men Amoranda har av misstag lirkat sig ut ur området och nu är vilse i Sky-City!!! Eftersom det är mycket tight till hennes flight till Sturup så får jag en mindre panikattack och Zeb får ta över och med hjälp av Face-time guida en tokspringade unge genom säkerhetskontrollen och till gaten (som just håller på att stängas)

Jag är säker på att maten, vinet och sällskapet var bästa tänkbara men jag har absolut inget minne av något förutom Amorandas skräckfärd på Arlanda. OMG.

Kommentera →

Qui, Sax & Maskin

I backspegeln (nackspegeln)

Oftast så upplever jag att tiden inte rör på sig. Visst, veckorna går fort och snart är det vinter – men ändå. Idag utanför Coop dök det upp en kvinna vars mamma hade gått i min frisörskole-klass och hon messade rappt denna bild till mig från vår examen. Jag tror det var 1986.

Ja där sitter jag återigen omgiven av tjejer (well jag har fröken Else till vänster om mig och fröken Astrid nedanför) för det var inte många killar som kom in på frisör. Jag vet inte hur många som fortfarande jobbar som frisörer, men jag gissar på max 3-4 stycken. Arbetsskador, alleriger och nya val i livet kommer lätt emellan. Om alla lever vet jag inte heller, men jag hoppas att ni alla har ett fantastiskt liv!

Kommentera →

Merde

En liten dispyt

En garderob i vår lägenhet i Nice behövs byggas och jag oroar mig lite för språk & estetik-förbristning av de franska hantverkarna. Ja jag minns ännu med fasa då de A: Satte ljusknappen till badrummet BAKOM en dörr i rummet INVID badrummet, samt att de B: Drog ledningarna DIAGONALT över väggarna. För att lugna mina franska nerver så skriver jag då en efterlysning på en sida för svenskar nere på Rivieran. ”Söker snickare i Nice som talar engelska (svenska?)” På några sekunder hinner grupp-medlemmen Erik drämma dit sin kommentar:

Då jag klickar på Eriks bild inser jag de höga riskerna att falla i hans dike, men ett sansat svar ska han få. Jag förstår att runt i vårt land sitter bistra gubbar och surar och bara längtar efter att bittert ånga fram sina gliringar till höger och vänster. Tänker dessutom (helt utan belägg) att det är samma män som röstar på SD och har disktrasor som luktar surt och som de ändå torkar bordet med så det också luktar surt. Nej nu får jag inte brusa upp, jag får leta reda på mitt luktsalt och slappna av. Amen.

Kommentera →