Den tveeggade musiken

Har ni tänkt på att det här med musik ibland kan bli förbryllande. Jag menar, sånger som du själv finner ro i, kan i ett sällskap te sig oroväckande. Det är inte bara så att de andra tycker det skaver på nerverna, nej även du känner vibbarna att din vagga-mig-trygg-sång helt plötsligt blivit något som du snabbt måste byta innan det stora vansinnet infinner sig. 

Björk. Kära Björk. Tänk så mycket kul du och jag haft ihop, men du är allt en sån där vän som man umgås med blott på tu man hand. Min käre man vill ofta slita av sig öronen och då du går på. Speciellt till Medulla-albumet. 

Men det är tur att vi gillar olika, det är tur att var sak har sin plats och att inget är fel bara för att det inte passar och gör sig så bra på Radio Rix. Idag fick jag höra något häpnadsväckande som jag hoppas och ber att någon ska finna glädje i. Kanske är du denne någon? Vi pratar om något som helt klart funnit inspiration i Medulla albumet. Mina modiga damer och herrar, knyt fast era händer om så behövs (och behåll era öron på huvudet) för nu blir det kultur.

View this post on Instagram

Ä N T L I G E N 🇩🇰

A post shared by Dyngbaggen (@dyngbaggegalan) on

Jag ger mig in i politiken! (/någon måste göra något)

Jag kan inte slå mig själv på bröstet och basunera ut min politiska förträfflighet och kunskap, nej men hjärtat sitter där det ska och i valet 2018 så lös det starkt i kampen mot SD och främlingsfientlighet. Ska jag vara riktigt ärlig så har jag svårt att komma ihåg namnen på alla nutida frontfigurer, ja jag hade det lättare förr. Palme, Fälldin, Bildt, Werner och Ullsten, ja dessa namn har liksom satt sig – men sen dess så rör jag ihop det lite…

PS: Inte lika mycket som jag rör ihop bilmodeller. När Volvon var fyrkantig och Saaben såg ut som en…humla så visste jag allt vilka märken vi pratade om. Men nu ser alla likadana ut och jag köper istället bilmodell beroende på kulört eller hur väl sammansatt registrerings numret är. Min senaste bil valde jag för att reg-nr var EAU dvs vatten på franska.

Tillbaka till politiken. Jag var taggad inför valet, jag ville se rasisterna lipa och jag hejade på alla partier som inte rörde sig i närheten av SD. Men vad hände? Valet 2018 har blivit lika ointressant och långtråkigt som alla melodifestivals-deltävlingar ihop. Ska det få vara så här? Finns det inga inga regler som tar vid i nödsituationer? Jag bromsas här av min politiska okunskap och får istället då dra paralleller till Melodifestivalen.

1991 så hände det något otänkbart i Eurovisionsfestivalen. När sista landet hade lämnat in sina poäng stod vi svenskar tillsammans med Carola Häggkvist + Frankrike med sin Amina och gapade. 146 poäng båda två? Kan det bli så? Blir det två ettor? MEN då tog det väl utarbetade Melodifestival-regelverket vid och började räkna HUR många 12-poängare de båda lyckats få. Nagelbitandet var ett faktum då Carola och Amina fått lika många tolvor.   Svetten bröt fram då 10-poängarna började räknas och APPLÅDERNA och tårarna frigjordes då Carola fått fem stycken medan Frankrike bara två. Vi vann. Ridå. 

Kan dagens politiska system lära sig något av Melodifestivalen? (förutom att tråka ut oss) Jag bollar med tanken. Ja OM det inte blir en självklar vinnare direkt, borde vi då inte ha ett back-up-räknesätt istället för att de är inne på kafferep hos talmannen varje dag och lägger tjuvben för varandra? Jag röstar på att det från och med NU införs en lag som går ut på att OM ingen solklar vinnare är berättigad att beträda prispallen så ska de konstgjorda blocken bums tvångsupplösas och det största enskilda partiet koras med blomsterkrans och applåder. Ja vem blir då vår vinnare? 

Mina damer och herrar 2018 års val är avgjort och det blir… Socialdemokraterna kommer ensamt att driva Sverige fram till nästa val! Gratulerar (här kommer fanfarer och konfettin) Hurra! Det hela känns sunt och rättvist och folket har ju faktiskt talat med tydliga siffror.

Jag känner mig mäkta stolt att just jag har löst det här med valet 2018, ja jag nästan rodnar över alla applåder som jag misstänker att jag kommer att få. Se så, nog om mig nu. Se till att Sverige kommer att bli ett fint och öppet land nu, där alla hjälps åt. Ett som tar klimat-krisen på allvar och som ger lika mycket lön åt kvinnor som åt män. Amen. 


Fars dag

Fars dag alltså. Hur gör man egentligen? Finns det tid och rum för ballonger? Har man alls det? Denna dag så börjar jag med att ringa pappa och gratta och han är lycklig att han kommit underfund med varför han börjat trilla på sistone. Tydligen har någon skrivit ut en på tok för stark medicin åt honom, men delar man dem bara på mitten så behöver ingen ramla och gör sig illa.

Kommer barnen att gratta mig? Ja våra söner är ju nu pappor själva och vi är liksom inte epicentrum mer. Redan vid 10.00 så sätter jag igång med en makalös köttgryta, med fransyska, lök, lingon, lagerblad, timjan, persilja, palsternacka (som läggs i långt senare) vitlök, rött vin och morötter. Sedan får detta puttra ner sig och lagom till 18.00 kommer Amoranda och Aidan med familj. Välkommen till papporna Zeb och Mió! (Det serveras ugnsbakade potatis och pecorino-bakelser till det hela) 

Armand i Norge facetimar från Norge och grattar och jag får se lilla Isolde. Vilka underbara barnbarn vi fått ändå (är det någon som klagar på sina barnbarn?)

Jag blir lycklig då Aidan visar en bild på oss två då jag var en mycket ung pappa. Han har just varit och hälsat på sin mor i Skåne och där kommit över denna bild som jag aldrig tror jag sett själv. Hur var jag som pappa egentligen? Jag hoppas jag var lika bra som idag…

Ha det nu bra alla läsare och ett speciellt grattis till alla er pappor därute. Var närvarande, var snälla och slösa all kärlek ni bara kan.

PS: Ibland går det lite för långt: